Teknikens under

Nu har jag kommit igång med att redigera bilderna från min roadtrip i övre Norrland och då speciellt från den första dagen när jag körde till Gällivare.

Det fina är att jag nu ganska exakt kan se var jag tog mina bilder genom att jag hade igång GPS:en på kameran hela tiden. På min förra kamera, Canon 6D, så åt GPS:sen alldeles för mycket batteri varför jag stängde av den mellan tagningarna med den påföljd att jag glömde att koppla på den igen när jag skulle ta bilder.

Nu är det bekymret förbi och jag kan ha igång GPS:en hela tiden. I Windows 10 visningsprogram för fotografier ”Foton” kan man se en liten kartbild var bilden är tagen och också förstora upp kartan till full skärmstorlek. Kul, kul!

En annan sak som jag roade mig med under min roadtrip var att ha igång en app i min mobiltelefon, nämligen träningsappen ”Sports Tracker”, som visade var jag befann mig och hur jag rörde mig. Normalt använder jag den när jag motionerar här hemma, gåendes eller på cykel för att få en uppfattning om mitt motionerande, men den kan också användas rent allmänt i t.ex. bilen eller när man går omkring i en stad. Efteråt kan man på nätet eller i mobilen se var man gått och var man tagit paus. Jag lägger in en länk så kan ni se hur jag körde från Andenes till Svolvær på Lofoten. Man ser bl.a. totala sträckan, hur länge det tog, max fart och medelhastighet. Däremot vet jag inte om man kan se när jag startade men det kan jag se på ett annat icke publikt ställe. Kollar man ”Show Graps” längst ned i vänstra hörnet kan man välja visningsläge km eller minutes och då bl.a. utläsa var jag tog paus (00.00 km/h).

Denna app använde jag mig också av när jag besökte Argentina för tre år sedan. Kul att så här i efterhand se var, när och hur jag rörde mig i staden. Man kan välja att visa valda bitar publikt genom att skapa en länk som man delar eller allt privat. Eller så kan man, som det egentligen avsikten är, ha koll på sin träning och motion.

För att lämna det rent tekniska så vill jag helt kort berätta en historia om mitt besök på Ica Kvantum i Gällivare. Jag hade för avsikt att köpa något till frukost följande morgon och nosade lite i disken för självplock bland diverse sallader och animaliska produkter: köttbullar, skinka, ägg och kyckling. Ja, ni vet hur det ser ut i en sådan disk.  En man i medelåldern gjorde samma sak och syntes fundersam. Han tittade upp och började helt apropå att prata om sitt val i plastbunken. – Ha, ha, ”bunk” (bunke) måste vara väldigt lokalt och dialektalt från Österbotten men det är helt enkelt en låda av varierande storlek.

Hur som helst så fann jag det rörande att han började prata med mig som var en total främling på orten. Som om det var en självklarhet. Han funderade på vad han skulle ta och hur det smakade. Jag kunde bara nicka och inflika ett ”det ser gott ut”. – ”Hemma kan jag göra det billigare men man har ju blivit lite bekväm” sa han. Vi skildes åt med ett leende. – Det som slog mig än en gång var hur lättpratade de var i Gällivare. Inte alls som man förställer sig en norrbottning: melankolisk, tystlåten och fåordig.

 


Sports Tracker 

Andenes – Svolvær

Norrländskt ruska
Uppe på Dundret i Gällivare en gråmulen septemberdag
Annonser

2 thoughts on “Teknikens under”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s