Jag, en Baby Boomer
Idag fick jag lära mig något nytt. Jag tillhör Baby Boomers eller bara Boomers! Vad i all världen är det för något? Efter visst googlande fick jag reda på att det är generationen som föddes 1945-1964. Fast egentligen fick jag inget uttömmande svar.
Beroende på när man är född så indelas man i grupper och betraktas som en del av fem generationsmarknader. Alltså vad vi förväntas konsumera, bete oss samt lockas till köp och konsumtion. Om jag fattat det hela rätt. Begrepp som används av marknadsförare och reklammakare.
Soldatgenerationen (födda 1905–1924)
Den tysta generationen (1925–1944)
Baby Boomers (1945–1964)
Generation X (1965–1984)
Generation Y (1985–2009)
Generation Z (2010 – )
Den som vill bekanta sig närmare med vad de olika generationerna står för kan läsa följande blogginlägg ”Våra fem generationsmarknader” på bloggen Brand-Man. Det är därifrån jag hämtat ovanstående lista. Generation Z finns inte med där men det lär finnas en sådan generation också, de som idag är barn under 10 år. Inlägget är 10 år gammalt och saker och ting förändras men jag antar att det mesta som skrivs i detta inlägg är relevant även idag. Det finns också andra indelningar av åldersgrupperna men ni fattar systemet.
Det hela började med att jag läste en artikel i dagens Vasabladet om Youtubern Beata Rodas (Paqpa på YouTube) från Vasa som gör videor om spel och spelmiljöer. Hon har 220 000 följare på YouTube och kan därför försörja sig på reklamintäkter från YouTube.
I artikeln (Youtubaren Beata har 200 000 vänner, Vbl) påstås att ”Texten som given mediatyp får flytta på sig när de unga bestämmer”. Det föranleder mig att tänka på att många ungdomar (generation YZ) idag läser allt färre böcker. Speciellt pojkar. Enligt artikeln vill ungdomar ha bild, video och ljud och vad passar då bättre än spel och videor på YouTube. Men hur bra är det? Hur utvecklas språk och tankeförmåga för de som inte läser andra böcker än läxor. Hur utvecklas deras analytiska förmåga och förståelse för andra människor? Och drabbas inte fantasin som jag tror har en god grund i bokläsandet? I böcker är man tvungen att skapa sig en egen värld för att hänga med i handlingen medan i spel, videos och filmer finns denna värld fix färdig.
Får det skrivna ordet mindre betydelse i framtiden? Och hur går det med bloggandet? Hur många ungdomar läser bloggar idag? Jag tror då inte många av generation Y och Z läser denna blogg i alla fall, om ens någon. Är bloggandet på väg ut?
Det finns också exempel på bloggar som varit/är stora än idag men som alltmera sysslar med vloggning på t.ex. YouTube och där får internationellt mycket stora skaror som följare till deras videor. Ett exempel är Jonna Jintons Youtube-kanal med över 1 miljon prenumeranter och vars mest tittade video har setts närmare 9 miljoner gånger. Hennes videor görs på engelska och har därför helt andra möjligheter att nå ut i världen än hennes blogginlägg på svenska. Mediet video har helt säkert också en stor del i framgången. Jag kan förstå utvecklingen men saknar samtidigt det skrivna ordet som inte alltid behöver vara så genomarbetat och tidskrävande utan mera spontant.
Det finns naturligtvis skillnader mellan generationer men samtidigt tycker jag att man inte alltför mycket skall dela in folk i olika åldersgrupper. Personligen vill jag kunna tala och umgås med alla åldrar på ett naturligt sätt, allt från små barn till de som idag närmar sig hundra. Det handlar mycket om hur öppen man är och hur bra man tar till sig nya saker samtidigt som man också måste förstå historien och det som varit. Det gäller att vara nyfiken på de människor man möter och tro gott om dem tills de visar motsatsen. Oberoende om det är Soldatgenerationen eller generation Z. Tyvärr inte alltid lätt för likgiltighet och fördomar kan finnas hos alla generationer.
Jonna Jinton – YouTube
Inte en Baby Boomer så långt ögat kan nå. Låt se, var kan detta vara?
Du kanske också gillar
12 kommentarer
Erik Forsling
Tänkte att kanske kan följande två radioinslag från SR P1 vara av intresse för dig.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1430296
https://sverigesradio.se/avsnitt/1430181
Per
Tack Erik! De två programmen skall jag absolut lyssna på!
Erik Forsling
Det kommer även ett tredje avsnitt 31/12:
Hjältehundarna som räddade en stad i Alaska
KOMMANDE AVSNITT Sänds tis 31 dec kl 14.30
https://sverigesradio.se/avsnitt/1430294
Per
Det första programmet är avlyssnat! Intressant.
Det finns också en Tv-serie om samma sak. Jag har inte tittat den än men antar att det är om samma flytt.
https://www.svtplay.se/video/24020431/fran-sapmi-till-alaska/fran-s-pmi-till-alaska
Wesber
Ja inte är då bilden från Oxkangar, det ser jag då bestämt på en gång. Men vacker var den i.a.f
Per
Det har du rätt i! Skall vi säga som så att den är norrifrån, för att hjälpa på traven.
annepauline
Jag skulle kunna tänka mig att bilden är från Umeå.
Vloggar är inte ett dugg intressant för mig. Jag orkar aldrig titta på en vlogg från början till slut.
Jag har inte riktigt förstått på vilket sätt vloggar genererar pengar. Bloggar är nog på väg att försvinna verkar det som.
Haha, ungdomar som växer upp nu är ju varken skriv- eller läskunniga ( i alla fall inte i kungariket ) så det är typ vloggar som gäller. Du får börja vlogga du också!
Per
Inte så dumt gissat, men nej, det är på denna sidan pölen. En nyligen restaurerad park.
Men hur går det då när jag börjar vlogga och du inte bryr dig om vloggar? Där tappade jag en tittare direkt. Man borde kanske vara något av teatermänniska för att passa i det mediet? I alla fall se snygg ut och har munlädret i skick.
Pengarna från YouTube kommer nog från reklam som visas i filmerna. För det fordras att många tittar och följer. Inte några dussin.
annepauline
Nu måste jag fråga en sak här helt utanför ditt ämne: Heter det ”vi ses” eller ”vi syns”? Jag säger ”vi syns” och alla andra säger ”vi ses”. Jag hamnade i diskussion med en herre från Serbien som undrade varför jag säger ”vi syns”.
Han har tydligen lärt sig att det heter ”vi ses”.
Per
Ja, det är frågan. Jag brukar rätt ofta använda fraserna, dock med formen ”vi synes” och i telefon ”vi höres”. ”Vi ses” går inte att trixa till med det extra e:et.
Annars finns kanske svaret på denna länk:
https://www.isof.se/sprak/sprakradgivning/frageladan.html?url=384970368%2Fcgi-bin%2Fsrfl%2Fvisasvar.py%3Fsok%3Dsyns%26svar%3D46462%26log_id%3D594266&sv.url=12.c17e514db30bb2a810ea
Wesber
Jag sa alltid ”vi syns” när jag bodde i Finland men här blir det ”vi ses”. Har hela tiden trott att ”vi syns” var en del av min dialekt. När jag säger hej då till syrran så säger jag alltid ( i dörröppningen) VI SYNS. Konstigt, har aldrig tänkt på det förrän jag läste inlägget här ovan.
Per
Jo, det finns intressanta saker i ens språk om man bara lyckas fånga dem och ställa frågan, varför pratar jag så här. En del säger adjö medan andra säger adjöss. Själv säger jag adjå. Fast det är mitt eget påhitt, ha, ha…