Runebergstårtan inte min favorit
Idag (5 febr.) har det varit Rundbergsdagen och då skall man äta Runebergstårta. Åtminstone i Svenskfinland. Men inte jag! Jag är ingen vän av Runebergstårtan och har bara smakat någon enstaka under mitt liv. Den smakar helt enkelt inte god och oftast är den alldeles för torr och då riskerar jag att få ett korn i halsen med åtföljande hostattacker. Detta har hänt mig.
Döm om min förvåning när jag på Facebook fick medhåll. Jag som trott mig vara ensam om denna åsikt. En f.d. riksdagskvinna i provinsen framförde denna åsikt på FB och märkligt nog fick hon åtskilliga kommentarer med samma åsikt. Att hon framförde denna åsikt var modigt för jag hade trott att Runebergstårtan var en helig rit i Svenskfinland. Men så icke.
Johan Ludvig Runeberg själv levde på 1800-talet och är Finlands nationalskald och har bl.a. skrivit texten till nationalsången ”Vårt land”. ”Fänrik Ståls sägner” är kanske hans mest kända verk.
Då har vi avpolletterat Rundbergstårtan och kan istället koncentrera oss på Fastlagsbullen den 25 februari. Fast jag är ingen storkonsument av denna konditorivara heller men en eller två skall jag kanske våga mig på? Av den gamla sorten med ett fint utformat gräddmoln, en rejäl klick mandelmassa och en nätt liten hatt. Nope, ingen sylt eller andra moderniteter!
Har du ätit Runebergstårta och vad gillar du den?
Eftersom jag inte har någon bild på Runebergstårta så tar jag istället en bild på Einars egen tårta. Fin va? Einar är en av släktens yngsta medlemmar och i ifjol våras så döptes han till detta vackra namn. Och god smakade tårtan!
Runebergstårta – Wikipedia
Johan Ludvig Runeberg – Wikipedia
Du kanske också gillar
8 kommentarer
Wesber
Vad är den gjord av, har aldrig hört talas om denna tårta. Jag är ingen vän av vare sig tårtor eller semlor,äter upp locket och sen är jag nöjd. Gubben min kan äta hur många som helst utan att bli illamående, men med en egengjord tårta med färska jordgubbar på och inte för söt så får jag nog ner en bit. Einar är ett vackert namn, kommer ihåg Einar i byn. Han brukade komma hem till oss ibland och vi barn tyckte det var konstigt att han alltid ” denskade” när han pratade. Minns honom med värme, tänk vad många bybor som gått bort under mina år i Sverige. Vi får nog inse att vi börjar bli till åren vi som är födda på 50- talet.
Per
Recept har jag inte men det går säkert att hitta på nätet. Jag tror att den är mera vanlig här nu för tiden än när vi växte upp. Jag kommer då inte ihåg någon sådan tårta/bakelse. Jag tycker den är en mera mörk variant av en citrontopp, om du minns dem?
Jo, jag minns också Einar. Han brukade vara ganska högljudd med hästen när det var höbärgning. Det hörde över halva byn. Att han denskade hade jag glömt men när du säger det så minns jag även det. Jag undrar hur de kom sig. Han var ju också söndagsskollärare. Jo, det är många som gått bort av den gamla stammen.
Gunilla
Runebergstårtan gillar inte jag heller, och fastlagsbullen, helst egen bakad, med mandelmassa o mycket grädde, går an… Men äter dom inte i tid och otid… Den fina doptårtan däremot, ser både god och vacker ut…och såna läckerheter skulle nog gå ner varje dag till kaffet ?
Per
Fastlagsbullen bör nog ätas sparsamt men strax efter jul dyker de första upp i affärerna. Spisar man för många fastlagsbullar innan själva dagen så har det gått inflation i bullen och den känns inte lika speciell. Det går säkert att göra egna fastlagsbullar också, jag har smakat goda sådana. Men hatten bör inte vara för stor. Den skall mera vara som ett verktyg man kan skyffla in grädden med.
Annepauline
Jag har ätit någon enstaka Runebergsbakelse men kan inte minnas att de var något speciellt. Men: I Saluhallen såldes förr ( kanske även nu? ) cognacs bakelser. Var det Othello som sålde dem? Nä, det var det nog inte, men ett bageri som låg nästan längst bort i hallen mot Handelsesplanaden. Du milde tid om inte dessa cognacs bakelser var goda! Påminde till formen om Runebergsbakelser men var mörkbruna med en ljusare brun glasyr ovanpå. Godare bakverk har jag nog aldrig ätit i hela mitt liv. Ja, möjligtvis Andreas Knips varma grisar då.
Einars tårta var väldigt fin. Min morbror hette Einar, tänk, att det namnet har kommit tillbaka nu för små gossar.
Per
Cognacs bakelser har jag inte smakat, vad jag vet. Men de smakade säkert bättre än Runebergs bakelsen. Den var kanske inte lika torr? Jo men visst, österbottniska grisar är pengavärda. Alla har sina favoriter. Fast jag har också ätit jättegoda grisar i Tyskland.
Jo, Einar är ett fint namn. Jag blev lite förvånad när föräldrarna valde det namnet men som sagt, namn kommer och går.
hasse
Jo, Othello gör ännu konjaksbakelser, Blir godare om de har någon dag på nacken. Finns tex. att inhandla på handilin i primärkommunen.
Per
Då får vi hoppas att Annepauline ser detta!