Upplevelser

Klein, inte så klen

När jag ser ordet klein tänker jag på det tyska ordet för liten. Vid närmare eftertanke är det också ett dialektord för klen. Klein, någon som inte förmår, orkar, vågar eller är allmänt spinkig. Den som är klein är förloraren.

Detta ord ”Klein” har Axel Åhman använt som titel på sin första bok, en nätt liten novellsamling. Lättläst, aktuell och så österbottnisk. Berättelserna skulle också lätt kunna vara förankrade någon annanstans men allt känns väldigt hemtamt trots att Åhman är från en annan generation. Till exempel novellen ”Konfirmationen”, är inte dansplatsen som åsyftas Åminne folkpark? Och var det inte samma för 50 år sedan när konfirmationen var över och den första starka drycken skulle testas?  Själv är jag inte konfirmerade så jag slapp den upplevelsen men tonårsfestandet känner jag till.

Man kunde kanske tro att det är en humorbok med tanke på att Axel Åhman är medlem i gruppen KAJ, Svenskfinlands kanske största underhållare i nutid, men så är det inte. Novellerna handlar bland annat om barn- och ungdomstiden, mansrollen, rivalitet, mobbing, att växa upp. Inte sällan med ett oväntat slut. Som när kommundirektören med de stora planerna försvinner rakt ut i det vita. Annars brukar det heta rakt ut i det blå.

Eller prästen som tappar fattningen mitt under minnesstunden efter en skolkamrat.

Sista novellen ”Sverigefrämmande” förmår fånga stämningen när den framgångsrika emigranten med familj anländer till hembyn för semester och inte tvekar att vara lite finare i kanten och kanske till och med snylta lite på släkten.

Ett och annat visdomsord dyker också upp i texten: ”mod och beslutsamhet är färskvara”. Eller följande: ”Vissa vänner väljer du inte. De väljer dig. Eller så finns det helt enkelt inte någon att välja på och då får ni nöja er med varandra”.

Klein är en bra bok. Köp den, låna den, läs den! Jag blev positivt överraskad och det blir spännande att se om Åhman lyckas lika bra eller ännu bättre i nästa bok. För den borde rimligtvis komma. Han har potential.

I kvällens fina väder blev Tuppen (utedasset) vid byhamnen målad. Nu är allt klart för sommaren. Men byadagen är inställd på grund av coronan. Det ser ut att bli en mycket händelsefattig sommar.

Vem som är tuppen på gödselstacken och vem som är klein; det kan ibland vara av stor betydelse i mänskliga relationer.

10 kommentarer

  • Annepauline

    Du hann läsa Klein före mig, jag har en bekant som köpt boken som läst den först. Sen var det meningen att jag skulle få den men där kom också coronan emellan. Nu när jag läser din recension av boken vet jag att den är läsvärd så nu gäller det bara att jag får hem den till mig. – Det är mycket som är inställt denna sommar. Det mesta faktiskt, ja, jag tror allt är inställt. Undrar hur det är med utomhusteatrarna. Deras föreställningar lär väl också bli inställda. De brukar ju köra föreställningar i juli och tills dess lär det inte bli någon ändring.

    • Per

      Då har du en läsupplevelse framför dig. Det är ingen tjock bok men passliga godnattnoveller en tid.

      Det spekuleras lite om att vissa utomhusteatrar kan hålla öppet i sommar men jag tror nog det mesta förblir stängt.

  • hasse

    Klein inhandlad lokalt och läst med stort nöje.
    Smolket i bägaren består av att det kostade 9 € mera att handla lokalt än via nätet 🙁

    • Per

      Lokalt får kosta, eller? Alltid samma dilemma, skall man stöda den lokala handeln, landets jordbruk eller titta i börsen och välja det billigaste?
      Jag går en medelväg; stöder det lokala om det är rimliga priser men kan också handla på nätet för att det är enkelt och oftast billigare.
      Fint i alla fall att det inte var ett bortkastat köp!

  • Annepauline

    Jag har fortfarande inte fått min bok, jag får nog skicka efter en egen. Skriver Axel med lite dragningar åt Paasilinna hållet ? Jag läste förresten att Kaija Grannas gått bort. Så många utomhusteatrar hon medverkat på och även Wasa teater. Väldigt duktig på att spela teater var hon, en ren naturbegåvning. Sorgligt att hon är borta.

    • Per

      Ja, hon gick nyligen bort. Jag har sett henne på Oravais Sommarteater flera gånger och hon förvaltade verkligen sina roller väl. Ja, en naturbegåvning var hon.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »