-
Skicka vykort digitalt
Brevlådan i byn är borta, den försvann häromdagen. Utan tvekan en förlust framför allt för de äldre som inte har bil och dator. Å andra sidan är de inte så många kvar i byn i den situationen. Med dator och Internet-uppkoppling kan man ändå kommunicera rätt bra med omvärlden, vänner och bekanta. Inte minst Skype, Whatsup och liknande lösningar är behändiga när man väl lärt sig att använda dem. Ytterligare en möjlighet är att skicka vykort digitalt, det vill säga på Internet och då i första hand via PostNord i Sverige och Posti i Finland som skickar ut riktiga vykort på vanligt sätt till mottagaren. Jag testade det för snart…
-
Dystert besked inför sommaren
Dagen har gått mer eller mindre i moll efter att jag igår kväll fick reda på att Urkult 2020 är inställt. Jag har gått och hoppats på att festivalen ändå skulle klara sig, det är ju ännu tre månader tills dess, men icke. Osäkerheten blev väl för stor eftersom läget inför sommaren har många frågetecken. Bättre då att avbryta i tid och ta en mindre smäll. Men visst blev jag less. Urkult är för mig årets stora händelse och något jag längtar till ända från hösten. Jag tror inte jag är ensam om detta. Istället för tre månader blev det helt plötsligt 15 månaders väntan. Läget i Finland är ännu…
-
Himlens mörkrum – bilder ur arkivet
Jobba på distans; ofta är det att jobba hemifrån med dator och telefon. I coronatider är det rätt vanligt och jag läser på Internet att idag jobbar i Finland en tredjedel på distans. Förmodligen handlar det om kontorsjobb, administration, försäljning, ritningsarbete, planering och annat skrivbordsjobb med arbetstid 8-17. Spanar man in massmedia och sociala medier kan man nästan tro att alla jobbar på distans. Men alla de andra, de som jobbar på verkstadsgolvet, i fabriken, i trafiken, inom jordbruket och inte minst inom sjuk- och åldringsvården? De som inte kan jobba på distans, vart försvann de? Förvisso är vårdbranschen nu speciellt uppmärksammad men annars är det kontorsjobb och icke tillverkande…
-
Min coronadröm
”I have a dream” sade Martin Luther King år 1963. ”I had a dream” kan jag säga efter nattens drömsession. Förmodligen en coronadröm. Det blev klart efter att jag nu på morgonen tittade på Morgonstudion där ämnet drömmar i coronatider behandlades. Folk verkar drömma om coronan på ett eller annat sätt. Eller så lägger de in tolkningar om pandemin i sina drömmar. Vi människor har ju en härlig förmåga att inbilla oss saker och ting. Plötsligt dunkade någon hårt i väggen på utsidan där jag ligger. Fem gånger. Jag vaknade till som i en dimma och känner mig lite irriterad. Dunkar själv i väggen fem gånger för att meddela: ja…
-
Vad finns kvar efter att jag gått till korparnas rike?
Idag köpte jag en ny brandvarnare. Den gamla har minst tio år nacken och då bör den bytas. Inte bara batterier som skall vara intakta, själva manicken har också begränsad livslängd. Jag är en sån som läser instruktioner, även för en sådan enkel manick som en brandvarnare. I ungdomens dagar var jag mera för try and error-metoden men idag tar jag mig tid att kolla den info och instruktioner som följer med diverse apparater och mojänger. En liten skrift fanns med brandvarnaren men den hade så små bokstäver att jag när jag hittade den på nätet så laddade jag ned den till min dator. Det är bra att ha manualer…
-
Mina sju böcker
På Facebook finns diverse aktiviteter, lustigheter och rena fånerier som man kan ta del av. Man kan gratta någon som fyller år. Man kan dela vidare en bild eller text bifogad med ”få se hur många av mina vänner som delar denna text/bild?”, ofta med en tårdrypande innebörd eller moralisk pekpinne. Man kan hitta en bokstav bland en massa andra krumelurer och sedan tillhör man den mesta intelligenta tiondedelen av befolkningen. Man kan publicera en bild av havet för att översvämma Facebook med positiva bilder. Man kan delta i diverse tester typ ”Hur mäktigt är ditt efternamn”, ”Vilket blir ditt yrke i nästa liv” eller ”Vilken slags pizza är du?”…
-
Vandaliserade postlådor och alltmera sällsynta brevlådor
Förra helgen, påsklördagen och natten till söndag, vandaliserades åtminstone 50 postlådor uppe i Vörå. Visserligen finns en tradition att hyss kan förekomma på påsken men att så många postlådor förstördes eller kastades bort känns ändå rätt onödigt. Till på köpet som dådet utfördes av bilburna personer och därmed borde vara vuxet folk. Klockan två på natten fångade en kamera en bil som stannade till vid några postlådor och tre minuter senare försvann den. Tyvärr syntes inga ansikten. Man kan verkligen fundera vad som utlöser vandalisering, klotter, nedskräpning och diverse ofog. Ofta genomförs det av barn, ungdomar och fulla personer. Är det för att uttrycka missnöje, markera revir, få uppmärksamhet, grupptryck,…
-
Länge leve dronningen!
Mitt i denna bedrövelses tid får vi ändå små glädjetecken oss till livs. Idag upptäckte jag de första små blommorna som stack upp sina blå ansikten. Igår morse fanns det ett 10–20 cm tjockt och tungt snötäcke, idag har det mesta smält bort och genast ser vi att våren tränger sig på. Igår hade fåglarna det svårt, ikväll kvittrar och pladdrar de på allt vad de hinner. En fin kväll. De allra flesta i Norden har mat på bordet, tak över huvudet, en fungerade sjuk- och åldringsvård och någon slags försörjning. Det är också något att tänka på och vara nöjd med. På annat håll i världen kan det vara…
-
Kan man ta bilder när det är oväder?
Påsken avslutades med ruskväder annandag påsk. Kanske inte direkt storm men i byarna hård vind och snöfall som piskade på längs med marken. Liten aning av solen kunde skymtas men egentligen lyckades den inte tränga igenom på riktigt någon gång under dagen. Vinden rev och slet i buskar och gren, ruskade toppen på björk och en. Vet ni vad, jag gillar lite grann när det är storm och ruskväder! Se och höra naturens krafter, vindens dån, vågornas raseri, snöbyarna som likt snälltåg rusar längs åker och äng, trädens toppar som äntligen får dansa. Höra regnet smattra mot rutan, lyssna till elden i spisen som får extra dragkraft i stormens sug,…
-
Det blev visst slalom till påsk ändå
I år får jag nog äta upp chokladäggen själv är jag illa rädd. Jag har inhandlat en påse påskägg ifall någon liten påskkärring dyker upp men jag börjar tvivla efter att jag på Facebook fick indikation om att de rödkindade med huckle och kaffepanna stannar hemma detta år. Påskbrasa blir det inte heller. Ifjol var det för torrt och i år ställer viruset till det. Återstår då bara memma men jag vägrar å det bestämdaste. Är det verkligen mat för en människa? Ägg och sill har jag införskaffat, det får räcka med det. Besöket i köpladan gjordes i torsdags på förmiddagen. Lite folk i farten och vi gled omkring som…