Livet på landet

  • Livet på landet

    Stenar

    Alla dessa stenar, både till gissel och nytta. För min del mest till gissel och besvär. Varje år och vår brukar jag välja ut någon knöl som sticker upp i gräsmattan eller på gårdstunet för att om möjligt göra världen något plattare. – Jag läste förresten häromdagen en vits på Facebook, var annars: Jorden kan inte vara platt, annars skulle katter redan ha puffat allt över kanten. Haha, den tyckte jag var bra för katter är självständiga och gör som de vill, som att puffa saker över kanten och sedan se oskyldiga ut. I värsta fall får hunden skulden. På gårdstunet där jag kör bil har jag en längre tid…

  • Livet på landet,  Upplevelser

    Påskafton 2022

    Så är påskaftonen förbi med vad det innebär av traditioner, mat, påskbrasor och påskkärringar. Fast egentligen blev det inte så avancerat och omfattande för min del: sister Jane bjöd på måltid – jag avstod obligatoriska memman och fick i stället en burk chokladpudding (nåt brunt skulle det alltså vara) – jag tog mig en tur i närmaste landskapet för att om möjligt få syn på några påskbrasor och så förväntade jag mig att åtminstone någon påskkärring skulle knacka på men icke, inte en endast en syntes till. Lite besviken blev jag. Där stod jag med inhandlade chokladägg som jag nu till största delen får äta upp själv. Jo, några chokladägg…

  • Livet på landet

    Fågelrapport och bromsa våren

    Äntligen har de två första späda stjälkarna kommit upp genom snötäcket! Vilket mirakel, så fint och det tydligaste beviset på vårens ankomst. Sen må det komma snö eller inte! Andra har redan rapporterat om både stjälkar och strån för att inte tala om fullt utslagna blommor men här på backen är vi alltid lite sena med sådant. Och igår såg och hörde jag de första tranorna i Fladan. Kan tyckas futtigt när jag tidigare ikväll såg ett inslag i Rapport där det visades hjordar av tranor vid Hornborgasjön men vi är så mycket längre norrut, får vi trösta oss med. Svanarna har redan varit här en tid och snart får…

  • Livet på landet

    Vår rapport eller vårrapport?

    Fritt fram att tolka rubriken som man vill. Särskrivningar som förekommer allt oftare, tycker jag, är ett otyg för språkpolisen. Möjligen kan det bero på engelskans allt större inflytande på svenska språket. Förekommer samma problem i finska språket? Vore intressant att få veta. – Och så har vi detta med var och vart. Nå väl, detta är i alla fall en vårrapport den 23 mars. Våren framskrider, det kan vi lugnt konstatera även om det ännu finns en hel del snö i landskapet. Vägen genom byn är mer eller mindre is- och snöfri. Värre är det med vägen till villan där det ännu på sina ställen finns mera än knädjup…

  • Livet på landet

    Doris!

    Idag hade jag träff med en dam! Ser man på, inte varje dag man går ut på stan med en dam i koppel. Alltså en hunddam vid namn Doris. Jag brukar skoja och kalla henne Boris och då blänger hon förargat på mig. Tror jag, för jag ser knappt ögonen bakom de buskiga ögonbrynen. Fattar jag rätt är det en dvärgschnauzer på något år. En trevlig liten hund med temperament men annars snäll och sällskaplig. Fast vid första hälsningen får jag alltid en rejäl utskällning så jag vet att hålla mig på mattan. Sedan kommer hon krypandes och vill gärna vara kompis. Vi tog idag en kortare promenad så att…

  • Funderingar,  Livet på landet

    Bunkrad och klar?

    I dessa orostider har det kommit på tal om hur man förbereder sig för störningar i samhället förorsakade av allt från oväder till krig och allt däremellan. Hur länge klarar vi oss i bostaden eller i samhället? Vad är det absolut nödvändigaste och vad bör vi ha på lager? Jag har inte tänkt mycket i de banorna men 5–10 dagar skulle jag klara mig galant, beroende på dagen för veckohandlandet, när jag gjorde en snabbinventering. Idag söndag finns det mat för åtta dagar i huset och med ransonering skulle jag klara mig närmare två veckor. Några basvaror som alltid finns hemma är knäckebröd, köttkonserver, konserver med tonfisk, makaroner och spagetti,…

  • Livet på landet

    En lättnadens suck, bron är öppen!

    Igår blev det en liten jubelfest när bron över Hellnäs sund öppnades i förtid. Den har varit stängd sedan 10 januari och beräknades öppnas igen 11 mars efter att brolocket bytts men entreprenören blev färdig flera veckor tidigare. Visst var det roligt, vi drog alla en lättnadens suck! Jag kollade läget den 25 januari och då var ungefär en tredjedel av jobbet gjort så jag tippade att de skulle bli färdiga tidigare. På torsdagsmorgonen åkte jag dit en gång till innan jag fortsatt till köpladan och locket var då på plats men det återstod lite svetsjobb och annat men någon gång på fredag eftermiddag lovade de att bron skulle öppnas…

  • Livet på landet

    Den som inga byxor har

    Elden flämtar och surrar i spiseln, värmen sprider sig i stugan, glöden syns genom askluckan. Det är som det skall vara efter att jag startat kvällens eldning. Vanligtvis kör jag ett par tre timmars eldning på kvällen föra att spara på elräkningen från luftvärmepumpen. Och så är ju värmen en helt annan än från pumpen eller elementen. Det är samma med bastuvärmen. För att kunna elda i spiseln behövs ved. Ved har jag gott om i uthuset men det gäller att vara proaktiv. Att se till att man har torr ved i mängd för att kunna mata in via vedluckan när kölden knäpper i knutarna. En viktig syssla vintertid är…

  • Förr i världen,  Livet på landet

    Kvällsmackan

    Förr i världen, just detta vanliga uttryck, förr i världen var det bättre si och så. Nja, vissa saker var bättre, andra var sämre, är väl närmast sanningen. Visst var somrarna soliga och varma på 60-talet, som jag minns i alla fall, men vill jag tillbaka dit? Nej, jag föredrar att vistas i den tid som nu är. Förr i världen var det vanligt med kokt lake, den fulingen, på julbordet. Kanske med vitsås, kokt potatis och lite extra tillbehör därtill, jo skinka fanns förmodligen också. Gröna ärtor och olika lådor som till exempel morotslåda. Så god morotslådan var och fortfarande är. Jag smakade min första portion av julens morotslåda…

  • Förr i världen,  Livet på landet

    Så lyser julstjärnan åter i Alinas kammare

    Så är vi inne i julveckan och då tycker jag det är dags att ta fram de få och små julattiraljer som jag har. Verkligen inte mycket, ingen gran, inga ljusslingor och ingen adventsstake. Det jag brukar hänga upp, så även i år, är julstjärnan i papper med en lampa inuti som placeras i fönstret på andra våningen i Alinas kammare. Så heter rummet från den tid faster Alina bodde i detta sitt barndomshem. Hon var född 1903 så för hundra år sedan var detta hennes flickrum. Möjligen flyttade hon tidigare för den tiden var det vanligt att flickor städslades som pigor i ung ålder. – Julstjärnan lyser mot byn…

Translate blog »