Ett mysterium för vilken myra som helst

Tänk att ni befinner er på torget i Vasa. Det är marknad, som igår. Folk spatserar omkring, de är på gott humör. En helt vanlig fredag.  Fullt med stånd som har till försäljning de mest nödiga och onödiga ting som kan tänkas. Billiga kläder, mattor, bakverk, flätade korgar, skor, blommor, diverse plastgrejor, glass, dammsugarlangar, godis, vårrullar, halsband, smycken, olikfärgade stenar, tavlor. Massor som pockar på att du öppnar din börs och bläddrar bland sedlarna, om du är rik, eller plockar bland slantarna om du är mindre bemedlad. Men köpas skall det, ung som gammal.

Plötsligt hör du ett sus som kommer från igenstans. Ett sus som ökas till en vind, till en storm, till ett sug. Du känner att du inte har någon makt, du lyfts upp, du förs bort mot ett centrum. Du kastas in i en tunnel, du rusar fram i rymden i ofattbar hastighet.

Plötsligt befinner du dig i säcken. Det är mörkt. Beckmörkt. Livet är slut. – Tänk om detta kunde hända vilken dag som helst; att torget töms på folk och ting inom några sekunder. Ingen vet vart alla människor försvunnit. Kvar står bara frihetsstatyn. Ett mysterium. Har Bermuda-triangeln förflyttat sig, har ett ufo strålat upp alla till en annan dimension i sann Isaac Asimov-anda, är den yttersta dagen nära förestående?

Varje vår har jag besök av myror i mitt hem. De kommer i maj. De rusar omkring på golvet, de är glada och spralliga, dyker upp på de mest olämpliga ställen. Oftast är de kring diskbänken men kan också göra mig sällskap när jag skriver blogg, spisar frukost eller slappar i soffan. Jag har kommit på ett sätt att få bort dessa ovälkomna gäster med bara ett par dagars lätt jobb.

För myrorna måste metoden påminna om ovan beskrivet. Plötsligt är de bara borta och vilsna eftersläntrare söker förtvivlat efter sina kamrater innan även de snabbt försvinner till en annan värld.

Jag använder en maskin, vanlig i de flesta hem. Dammsugaren. Med jämna mellanrum scannar jag av golvet med dammsugarmunstycket och så fort jag ser en eller flera myror sänker jag munstycket över dem och vips är de borta. De har inte en chans. Till på köpet får jag ett ovanligt välstädat golv.

Myror måste var sociala varelser och de är inte alls dumma. Ryktet går att i röda stugan på backen är manfallet stort, alla krigare försvunna, inte ens ett ynka ben finns kvar. Farligt område, håll er borta!

Jag har inget emot myror bara de håller sig borta från mitt köksgolv. I kanten på tomten finns en mindre myrstack och där får de gärna hålla till. Det sägs att de håller bort ormar och det är bra. Ormar lär förekomma mer än vanligt denna vår och nu på morgonen rapporterar FB om en man i våra trakter som blivit ormbiten. Hellre en myra på tomten än ett sting i tån.