Dags för kronärtskockor!
Nu är kronärtskockorna som bäst, fanns att läsa på DN. Speciellt i Rom under tidig vår. Jag har ingen orsak att betvivla detta påstående trots att jag inte satt min fot i Rom eller annars är närmare förtrogen med den italienska kokkonsten. Men det lät trevligt, så låt gå.
Det är länge sedan jag senast åt kronärtskocka och då som tillbehör på en pizza: Quattro Stagioni. Skockan i mitten var liksom det allra godaste på hela pizzan och lämnades till sist, sedan först kanterna avverkats, sedan marsklandet bestående av pizzans huvudsakliga fyllning och som gran finale den lilla knoppen mitt i pizzan, kronärtskockan. – Vi närmare eftertanke är det så jag äter alla pizzor, först kanterna och sedan äter jag mig inåt mot mitten.
Tyvärr finns inte kronärtskockor på vare sig pizzor eller annat i republiken. Överhuvudtaget kan jag inte erindra mig när jag senast skulle ha sett kronärtskocka i samband med någon maträtt som serveras på restaurang på denna sida pölen. Däremot ståtade en kronärtskocka i mitten på alla Quattro Stagioni i Skåneland den tiden det begav sig. Därför beställer jag ofta Quattro Stagioni som pizza med den lilla förtvivlade förhoppningen om att nu äntligen skall jag få en kronärtskocka i mitten på pizzan. Men icke, lika besviken blir jag varje gång på de inhemska pizzabagarna. BESVIKEN! Inte hjälper det heller att fråga var kronärtskockan är. Servitrisen eller bagaren ser varje gång lika frågande ut. Jag kan lika gärna tala med ett par tomma overalls.
Detta är en uppgift som republikens nya president omedelbart borde ta sig an: att propagera för ökad användning av kronärtskocka i republikens matlagning. I samma veva kan han också ta reda på varför det saknas brysselkål i köpladornas frysdiskar. Brysselkål är enligt mitt förmenande den främsta grönsaken i kosten och borde finnas i riklig mängd på varje matbord runt om i stugorna!
Jag gjorde en snabb sökning på nätet om kronärtskockan och hamnade omgående på Wikipedias utmärkta, lilla notis om denna grönsak. Där står att kronärtskockan är ”vanligt förekommande på pizzan Quattro Stagioni”. Så det så! Skärpning i republiken!
Som källa till Wikipedias skriverier om denna näpna grönsak finns en länk till Europeiska unionens officiella tidning nr. L294. Så trevligt tänkte jag och klickade raskt vidare för att få ytterligare kunskap. Det skulle jag inte ha gjort för nu hamnade jag mitt i ett byråkratiskt språk utan dess like som jag på pin kiv tragglade mig genom utan att för den skull säkert förstå vad som avsågs. Jag tror det handlar om få några varumärken registrerade som ursprungsbeteckning, däribland vissa spanska kronärtskockor. EU:s officiella tidning är ingen vanlig veckotidning som man köper för skojs skull utan man bör vara minst vara jurist om man skall läsa den och helst specialiserad på EU:s fikonspråk.
Istället föreslår jag att ni läser Hjalmar Söderbergs lilla berättelse ”Kronärtskockan” som håller sig med ett betydligt elegantare språk än EU-byråkraternas torftiga, lagtekniska ordvändningar. – Länge leve kronärtskockan, brysselkålen och …… ja, syltlöken!
Du kanske också gillar
4 kommentarer
Erik Forsling
Knepigt med kronärtskockans ställning i republiken. Min privata kärlek till skockan, som nästan alltid finns att inhandla, grundar sig dock inte på kärleken till Quattro Stagioni, som faktiskt också i mitt fall, tillsammans med Marinara, Calzone, och Calzone special är definitiva favvon. Det där hjärtat i mitten är något som jag ganska slentrianmässigt har tuggat i mig.
Men det var länge sedan jag åt pizza. Kombinationen att de alltid är för stora (om man inte beställer barnpizza) och att jag tenderar att alltid äta upp, får alltid ödesdigra konsekvenser. Resten av dagen går förlorad i ett omtöcknat övermättnadstillstånd, där största drömmen är: Måtte jag bli skitnödig! Nåja, man har inte längre en tjugoårings ämnesomsättning, bara att acceptera … Brysselkål njöt jag däremot senast idag av i den medhavda matlådan på jobbet.
Mina minnen av denna (som jag läst) tistelliknande växt härrör sig från den tiden då vi var Gamla Familjen. Man köpte minst en hel skocka av hygglig kvalité i butiken, skar bort stjälken och kokade hela grejen i vatten och ev. lite salt; sådär en 45 minuter om jag inte missminner mig. Skockan/skockorna placerades på fat centralt på bordet – som förrätt, eller som tilltugg till övrig måltid. Det är inte mycket fruktkött på varje blad, men alla sträckte sig efter dem, och drog dem ett och ett – utifrån och in. De yttre är såklart större och ger mer kvantitativ valuta, medan omvänt förhållande gäller ju längre in man gräver sig. Vi doppade i smör, saltade och placerade dem mellan tänderna i över och underkäke. Sakta och njutande drog vi ut den torra delen av bladet, medan det goda och fruktiga stannade på insidan och landade på tungans smaknerver.
När man ätit sig igenom bladriket kommer man till en ”hårbevuxen” del, knappast ätlig. Men, skrapa bort den – och simsalabim har vi tagit oss ner till det hjärta, som du så mycket uppskattar, eller saknar, när du besöker pizzabagaren. Allt detta vet du säkert, det var bara mina minnen som tog överhanden. Undskyld.
Men å andra sidan, kronärtskockshjärtan på konservburk borde ni väl ha i butikerna?
P.S. Du har lärt mig ett nytt ord. ”Knackkorv”, det lär vara ungefär som den svenska varmkorven, om jag förstått rätt. Men, vet du hur den förhåller sig till den ”knäppkorv”, som enligt en av bröderna på den mellanstora fabriken, är ett åländskt ord för de där relativt långa kokkorvarna med sprött skinn – som i Monarkin är de egentliga ”varmkorvarna”?
P.S. Märkligt att även Hjalmar Söderberg dök upp här under denna nostalgiafton. Han är en av de författare som jag verkligen håller av. Tror att det stämmer, som någon skrev, att hans produktion inte var stor – men han hade desto mer att säga. OBS! Detta var inget citat. Bara ett löst minnesfragment.
Ditt litteraturförslag; ”Kronärtskockan” känner jag däremot inte till, men förutom de romaner jag läst, eller sett på teater, är den korta novellen ”Aftonstjärnan” en av mina absoluta favoriter. Så mänsklig, så elak, så grym och neslig.
Don Juan (the PJ)
En får tacke för den målande beskrivningen av inmundigandet av kronärtskockor.
Föranlåten att stilla min nyfikenhet angående tillgång på kronärtskocka på konservburk i provinshuvudstaden examinerade jag butikshyllorna i två annars välsorterade och välrenommerade köplador i sagda stad utan att för den skull fått den ringaste tillstymmelse att nämnda grönsak finns till avyttring i detta metalliska eller annat emballage. Tyvärr. Det närmaste jag kom i min spaning var jordärtskockor och de är väl något helt annat?
Knäppkorv har jag inte hört talas om, vare sig i Pampas eller i Skåne. Nytt för mig! Knackkorv kan dock knäppa enligt den lokala korvleverantören i Pampas.
http://www.snellman.fi/sv/produkter/riktig-knackkorv
Knackkorv/knäppkorv i alla ära men Knake, en skånsk korv som enligt ovantecknad är världens godaste korv, måste du vid tillfälle pröva!
lagottocattleya
Utförlig redogörelse och fullständigt till fyllest. Och Knake rekommenderas å det bestämdaste, om detta medhålles. Men, finns dessa att få i republiken?
Don Juan (the PJ)
Knake torde inte finnas till försäljning i republiken och är ej heller allmänt tillgänglig i kungariket om jag ej är helt fel underrättad. För närmare bekantskap se: http://knake.se/