Allehanda

Min dag

Min dag har gått i snörvlandets och småkrasslighetens tecken. Jag masade mig iväg till Saltgruvan imorse men helt frisk var jag inte efter senaste förkylningsattacken. De främsta symptomen var anfall av hosta och knäsvaghet trots att jag inte hade feber. Feber har jag inte haft de senaste tio år trots att jag ibland har varit helt däckad p.g.a. diverse basilusker. Jag trodde det var fel på febertermometern så jag köpte en ny med digital visning av tillståndet i kroppen men den visade samma värden, så: jag har inte feber! Punkt slut.

Efter arbetsdagens slut besökte jag apoteket, bunkrade medikamenter och begav mig sedan till min frisörska som omgående tuktade min vilt växande man (hårsvall) till mera prydligt format. Ok, det är kanske att ta till i mitt fall men när tofsarna täcker öronen mera än hos ett lodjur är det dags att besöka nämnda hantverkare. Hon hade också en annan kund under behandling så jag fick vänta en liten stund på avslut. Vad tror ni hände? Jo, jag somnade till en kort stund i frisörsstolen. En s.k. makrosömn? Inte konstigt att frisörskan undrade om jag skulle orka köra vidare till provinshuvudstaden, något som jag aviserade.

Men det gick bra; jag funderade på en kommentar som jag skulle besvara i föregående inlägg, och det höll mig vaken mera än väl under färden.  Den som är nyfiken på kommentaren må backa ett inlägg och läsa kommentarerna. Jag är själv riktigt nöjd med resultatet som innefattar ett antal ovanliga ord och formuleringar. Meningen jag avser inleds med ordet ”föranlåten”.  😉 Att jag också kom på ordet ”tillstymmelse” under färden genom landskapet gör det inte sämre.

Jag älskar att använda ”gamla” ord och uttryck. Någon kanske tror att jag vill göra mig märkvärdig och speciell genom att använda dessa ord? Nej, så är det inte. De bara kommer och pockar på uppmärksamhet och naturligtvis vill jag använda dem i min blogg. Varifrån kommer de? – Jag läser böcker från olika tidsåldrar men även mitt modersmål, min österbottniska dialekt har sin betydelse. Kanske det är en del av förklaringen? Jag vet inte.

Just nu medan jag avslutar detta inlägg dyker ordet ”återantvarda” upp i mitt sinne. Varifrån och varför? Finns ordet överhuvudtaget och vad betyder det? Där fick ni något att fundera över; nu söker jag mig till bingen!

Svenskar i Buenos Aires

3 kommentarer

  • lagottocattleya

    Jag stoppar in kommentar till knake här…från sängkanten. (Host, snörvel och dito.) Man inmundigade gärna denna läckerhet när man låg i Lund för ett antal år sedan. Det blir sällan numera. Både att ligga i Lund och att förse sig med knake.

    Nu till ordanvändandet. Ett av skälen till att jag fastnade så hårt för din blogg var naturligtvis det. Jag älskar själv de där gamla orden och användandet av dem – utan att vara konstig, hoppas jag. Återantvarda? Jo, det måste väl ha med att lämna tillbaka något till någon att göra.

    Nu tillbaka till sängen. Med feber.

    • Don Juan (the PJ)

      Överantvarda hittades i ordlistan efter viss forskning men inte återantvarda. Dock tycker jag att ordet borde finnas till eftersom det är så nära släkt med överantvarda. Det betyder, precis som du säger, att lämna tillbaka något. Men varför det dök upp i min hjärna är ett större mysterium än själva ordet.

      Krya på dig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »