I valet och kvalet
Kung Bore gjorde sig påmind. Igår! Idag var det på plus och nästan all snön har smält bort. Vilket inte hindrade mig från att komma rejält på glid i en kurva när Brunte mötte en annan springare av märket M-B. Fläckvis halka kallas det och är den farligaste av alla halkor. Dagen kunde ha avslutats på helt annat sätt.
Dagens utflykt handlade om att inspektera utbudet av vedklyvare. Eller rättare sagt klabbklyvare med längder upp till 52 cm. Här gäller det att ha koll på priset och antal ton som ifrågavarande maskin förmår prestera. Minst 7 ton siktar jag på för jag har ett antal torkade, knallhårda kubbar som bara väntar på att få värma min sjuka lekamen. Visst, förkylningen härjar fortfarande i min arma kropp. Morgonens uppstigning var av det mera snörvlande slaget.
Problemet är att det finns ett otal maskiner som utlovar lätt klyvning av klabbar till spisen. Vilken är bäst, vilken ger mest prestation per euro? Söndagen torde användas till att utforska ämnet. Vintern närmar sig. Eller kanske ärevördiga bloggläsare har något förslag?
Du kanske också gillar
6 kommentarer
hasse
Köpte en som klyver åt båda hållen, 5 ton/6 ton…inget att rekommendera för de riktigt grova klabbarna. Då är det nog min kära Sandvik klyvyxa som gäller.Eller som du skriver, minimi 7 ton som gäller?
Grannen däremot har ett hemmabygge som jag tom. tror klarar tjiilasteinan 🙂
PJ
Jag hittade faktiskt en som pressar 9 ton. Det var den kraftigaste som jag hittade. Kanske det blir den. Finns det riktigt besvärliga klabbar kan man eventuellt göra ett snitt med motorsågen först för att få en början.
Erik Forsling
Kattbilden. Sängkläderna. Påminner om påslakan jag fick efter avlidna morbröder. 90-tal när den siste av dem avled – kanske t.o.m. efter millennieskiftet – men textilen och trycket är genuint 70-tal, och i prima skick. Knappt använda som det verkar. Ett av påslakanen är tämligen likt det med katten på. Och jag älskar det, liksom de mörkare från samma årtionde. Har andra gamla textilier också. Associationer väcks.
Men detta som du fotograferat är kanske retro. Nytillverkat. Retro – ett förled som f.ö. ingick i en ordförståelsedel av svenska högskoleprovet något år. Retro står det också på ett kort som var lagt i en gåvokorg jag fick när jag slutade på en arbetsplats. Hälsningarna inuti göms bakom en bild på ett äldre bussliknande fordon.
Men jag gillar samtliga mina gamla textilier. Får bara tillräckligt lång tid passera blir det som var sippt hippt igen. Nu är jag inte så hipp för egen del, men jag har återigen börjat uppskatta de gamla mönstren (och det gäller även tapeter). I denna utveckling har jag även fått indirekt hjälp med av yngre generationer. Har tangerat den åldern när det kronologiskt är realistiskt med två yngre generationer, och (näst intill) maximalt en äldre. Inte bara TV-program går i repris, säger den som ingen TV har. Ungdomarna har lärt mig att även mönster och klädsnitt går igen.
PJ
Orsaken till att jag gillar detta mönster så mycket är att det påminner om björklöv på våren. Den känslan får jag i alla fall. Det är som att titta upp och se ett valv av späd grönska ovanför sig. Detta får mig också att tänka på Bokskogen utanför Malmö. En viss tid på våren när bokens första löv tagit ordentligt fart bildades det ett speciellt ljus under de höga trädkronorna. Grönskimrande.
Tyget är säkert retro. Som så mycket annat går även modet sin rundgång. Kanske t.o.m. den mest retrobenägna branschen. Jag började annars min yrkeskarriär inom textilbranschen och än idag kan jag vid sällsynta tillfällen få syn på något av de tyger och de mönster som jag var med om att tillverka. Ofta satt jag vid en mönstermaskin och överförde dessinatörens krumelurer till maskinspråk. Ibland blev det fel, då fick jag slita mitt hår och leta. Den tiden hade jag mera hår. 😉
kicki53
Katter gillar att ligga på täcken. Vår frass är alltid på plats redan före mig om kvällarna.
PJ
Katter är riktiga livsnjutare. Vad är bättre än att ligga på täcket och vänta på husse eller matte?