En sämre dag, men ändå tacksam
Dagen har inte blivit så bra som jag tänkt mig. Redan på morgonen kände jag av ryggproblem och det har suttit i hela dagen. Jag har inte haft jätteont men jag har liksom bara väntat på att nu slår det till på riktigt. Ibland brukar jag tillfälligt känna av ryggont på morgonen men det går snabbt över om jag rätar upp mig på rätt sätt och sedan när jag börjar jobba kommer hela maskineriet igång.
I slutet av 1980-talet hade en kraftigt ryggskott som förstörde en hel semester men sedan dess har det gått bra. Jag lärde mig hur jag skall lyfta och använda benen, inte ryggen för lyft, och undvika dåliga arbetsställningar. Hellre en liten omväg för bekväm arbetsställningen istället för rusa på och ådra sig krämpor. En annan viktig sak när det gäller ryggont är att klä sig varmt och inte utsätta sig för drag.
Nåja, alla har vi våra krassligheter men det kunde vara mycket värre. Jag läste om Thomas på danska Fyn som fick besked om cancer i tarmen och som avled 14 dagar senare. Ett mycket snabbt förlopp.
Mitt lilla ryggont är småpotatis i jämförelse men tankar om miljön vi lever och arbetar i infinner sig. Hur är luften vi andas, vad äter och dricker vi, hur är arbetsmiljön? Ingen tackar oss den dagen cancer bekräftas och där arbetsmiljön kanske varit en bidragande orsak. En annan sak att uppmärksamma är cocktaileffekter där olika farliga ämnen tillsammans påskyndar utvecklandet av cancer. T.ex. potatis som uppvärms till mera än +120 C avger ett ämne akrylamid som tillsammans med avgaser i trafiken blir en farlig cocktail.
Nåja, detta skall inte bli något skrämsel- och klagoinlägg men jag vill ge en tankeställare om att har man bara hälsan något så när så har man mycket att vara tacksam för. Ofta kanske man gnäller över småsaker och förargas över oväsentligheter men då bör man stanna upp och tänka tanken: det kunde vara värre, mycket värre! För så är det i de allra flesta fall.
Du kanske också gillar
4 kommentarer
Ellen
Ligger här sen i fredags med en jävulusisk ryggvärk… Det började under dagen och blev bara värre och värre. Jag har haft ischias och det här känns lika fast i ryggslutet. Det går inte att sitta, jag kan inte byta kläder så har haft samma hela helgen….. Ska försöka få på mig nya innan jag hasar mig till sängen. Äter värktabletter varje dag annars men dom verkar inte bita på det här. Less, less. Allt blir påverkat när det blir så här och man sänder en tanke till dom som har det så här jämt. Måste få banna dig lite när du pratar om Norrland och dialekter. Norrland består av många landskap och så även dialekter. Från mitt län, Jämtland, kan dialekterna skilja sig åt från olika byar även om det bara är ett par mil emellan. Jag förstår jamska men en del är rena rotvälskan. Västernorrländska kan för mig låta som ett helt annat språk, och med tanke på hur stort ”Norrland” är finns det nog nästan lika många dialekter som det finns byar. Nog om det! Självklart tycker jag att en del av din roadtrip ska gå genom det vackra Jämtland, här finns mycket att se och uppleva! Välkommen hit!
PJ
Oj, då har du det mycket sämre än jag för jag är på benen i tidig otta och tänkte försöka mig på en jobbedag ändå. Kommer jag bara igång på jobbet brukar det gå över. Som sagt, det finns alltid någon som har det sämre. Hoppas verkligen på bättring för dig!
Ja, jag vet att Norrland är stort som halva Sverige och att det finns många dialekter och landskap. Det är det som är så bra för man vet aldrig vad som väntar bakom nästa vägkrök. Egentligen syftade jag på på två landskap i mitt inlägg: dialektlandskapet och Norrland, som består av många landskap. Jag pratar om Norrland inför min roadtrip eftersom jag ännu inte vet i vilken riktning det blir. Just nu kollar jag runt på nätet och förbereder. Och ja visst, Jämtland finns med i tankarna så vem vet.
peak
Det är sant att alla har vi våra skavanker. Sen är de olika hur känsliga vi är. De som gör jätteont för en kan för en annan vara måttlig smärta hos en annan.
Jag har själv problem med ryggen och kämpar dagligen med att komma tillbaka på banan. Ryggen bär liksom upp hela människan, hade de varit en arm hade nog mitt problem varit lättare. Mina ryggproblem startade 2012 och sedan dess är jag opererad 2 gånger. Kämpar på dagligen för att bli bättre.
Så jag förstår ditt problem, mitt enda råd jag kan ge är att lyssna till kroppen. Det låter som en klyscha men är sant. Ibland hör man inte kroppen, stress och annat brus är i vägen. Vill kroppen vila – vila. Sedan är det viktigt att hålla igång på en måttlig nivå. Promenader, simma eller någon annan rörelse som inte kräver för mycket av kroppen. Måttlighet.
Lycka till! Hoppas dina ryggproblem blir bättre,
PJ
Min rygg är nu återställd. Troligtvis hade åkomman något att göra med förkylningen som rasat i trakten. Andra har också haft liknande symptom.
Helt riktigt, bättre att lyssna till kroppens signaler än att rusa på i ekorrhjulet tills lagret (ryggraden) helt ger upp. Intressant är också hur olika vi människor uppfattar smärta och sjukdom. T.ex. mellan man och kvinna.