Det blir alltid som man tänkt sig

Torsdagskväll, snö. Svåger och jag far norrut till den Lyckliga Staden för att lyssna på Olof Röhlander, mental tränare, inspiratör, Årets talare 2011.  Vad kan han tillföra som jag inte hört tidigare? Uppriktigt sagt har jag inte varit på liknande tillställningar tidigare.

Vi var tidigt på plats, så tidigt att vi hann ta en kopp te/kaffe med tillhörande smörgås i lugn och ro innan vi bänkade oss, försedda med anteckningsblock och penna som Arbis i Den Lyckliga Staden ansåg som viktigt att dela ut till alla hugade åhörare. Vi var första gången på deras torsdagsföreläsningar i skiftande ämnen. Denna gång var temat: ”Det blir alltid som man tänkt sig”

Det som genast slog oss var att de flesta i vår närhet var kvinnor. Säkert 90 % kvinnor i olika åldrar. Vi blev fundersamma, hade vi missat rätt datum och hamnat på en föreläsning om feminism. Svåger fann sig dock tillrätta och antecknade som första punkt på anteckningsblocket: ”Mytji kvinnfålk” (Mycket kvinnfolk). Sedan blev det till att vänta i över en halv timme innan klockan blev 18 då herr Röhlander skulle äntra scenen, vilket han inte gjorde. Vi fick vänta ytterligare en kvart innan han syntes till. Orsak: dåligt väglag. Ursäkten godtogs nådigt av den förväntansfulla skaran åhörare som torde ha uppgått till ca. 500 pax.

Tillställningen hade visst inslag av ståuppkomik blandat med visdomsord och berättelser ur levande livet. Månget skratt denna kväll.

Låt mig säga inledningsvis att hans budskap har jag hört/läst tidigare om än i annat format, med andra ord och ur andra synvinklar. Således inget nytt men jag fann ändå kvällen givande. Olof utstrålade självsäkerhet, positiv kraft och var en god underhållare. Det är aldrig fel att lyssna på positiva människor, få idéer, uppleva att det finns andra vägar än de som blivit rutin och vardag, speciellt om man kört fast i ett destruktivt, oproduktivt mönster.

Det handlar om att ha mål, att ta beslut. Det handlar om positivt tänkande, att välja bort negativt inflytande, att se möjligheter, att träna mentalt (vilket går, precis som vilken annan verksamhet som helst), att ha fokus. Vid detta tillfälle gavs inga universalmedel för ett lyckligt, framgångsrikt liv. Det kommer möjligen en tid efter föreläsningen när man hunnit smälta och begrunda. Som vanligt är inget gratis och enkelt, det är en själv som måste skapa visioner och mål, att ta beslut. Kort sagt, var och en sin egen lyckas smed.

Min egen inställning i livet är: ”det är sällan så dåligt att det inte kunde var sämre. T.o.m. mycket sämre”. Så är det också om man tänker efter, ett faktum som ger mig kraft att klamra mig fast och kämpa vidare när motgångar uppträder.

Ett inslag i kvällens föredrag som tilltalade mig var situationen när folk gnäller på tillvaron och sammanfattar med: ”det var bättre förr”; en fras som alla känner till och som somliga menar allvar med. Visst, vissa saker var bättre förr, det är det inte tu tal om, men rent allmänt, jag vill inte återvända det som en gång var. Jag är här och nu och vad väntar i morgon?

Svaret på ”det var bättre förr” fann jag dräpande: ”Nej, det var inte bättre förr. Det var du som var bättre förr”.

En annan historia var den om fotbollsmålvakten med Downs syndrom som hade ett enormt självförtroende. Han sammanfattade en match med orden: ”Vi vann med 8-1 och jag släppte inte in ett enda mål”. – Tänk om vi kunde ta till oss den inställningen att det där målet vi släppte in, det är historia, nu skall vi fira segern.

Ett annat trick att ta till när det känns jobbigt är att ha en egen låt i huvudet att vissla, tänka och nynna på när det blåser motvind. Det kan vara texten, melodin, takten som gör att man blir glad och får lättnad. Själv plockar jag fram låten ”Gör mig lycklig” med Mats Ronander och Kim Larsen. Eller, rättare sagt, en av de lyckliga låtarna. Jag har många.

Ett annat visdomsord från kvällen var: ”Rätt attityd är viktigare än rätt resurser” – Kan man koka soppa på en spik? Ja, tydligen.

Det blir alltid som man tänkt sig. En erfarenhet från Saltgruvan som styrker den tanken är att, ser jag en saltbit på golvet tar jag upp den, siktar och kastar den i närmsta tunna. Hur stor är chansen att jag träffar eller missar? Har jag rätt inställning och ser att saltbiten flyger rakt in i tunnan, då träffar jag rätt. Börjar jag tvivlar eller är okoncentrerad, visst sjutton missar jag.

Det gäller att ha tro, mål och vilja. I Bibelboken står att tro kan försätta berg. Amen, så är det!