Funderingar

Av hönan blev det en fjäder

Här slösade jag bort halva förmiddagen genom att titta på direktsändningen om Palme-utredningen från Morgonstudion i Sverige. Chefsåklagare Krister Petersson malde på i en och en halv timme med att berätta kända fakta, utan att presentera något nytt. Visserligen intressant på sitt sätt men absolut inget genombrytande som massmedia hade hoppats på. Minst en pistol dinglandes på pekfingret hade förväntansfulla journalister och amatördetektiver förväntat sig.

Hans Holmér hade ju en pistol med i sina första framställningar och han hade också en omständlig utläggning om pusselbitar, hur man tömmer lådan, sedan vänder på alla bitar så de får rätt sida upp och först då börjar man lägga pussel. Jag minns att jag bara satt och gapade när jag första gången såg pusseldramatiken. Vad var detta?

Många ord och lite verkstad, då som nu. Länspolismästare Holmér i Stockholm var en katastrof för utredningen av mordet på Olof Palme och det var där som det började gå snett i det 34-åriga utredningsarbetet. Utredningen sköttes klantigt från första början.

Chefsåklagare Krister Petersson framstod som betydligt mera professionell men i slutändan lika tomhänt. Hans utpekande av Stig Engström gick inte hem hos mig. Alltför lite kött på benen och jag tror att det han berättade i TV i inte hade hållit i en domstol. Möjligen som ett mest-troligt-scenario och nu som en nyckel att vrida om och avsluta Palme-utredningen. Man kommer inte mycket längre. Det är bara att konstatera att man inte har lyckats i uppdraget att finna Olof Palmes mördare. Så kan det gå i vissa polisutredningar och hade det inte varit Sveriges statsminister som varit offret så hade fallet avslutats för länge sedan.

Stig Engström är i och för sig intressant och hade han levt än idag hade han säkert åkt på en omfattande utredning om sina förehavanden. Mycket verkar oklart i hans berättelse och överensstämmelse med andra vittnen haltar. Samtidigt får jag en känsla av att han var en bluff. Mycket möjligt att han befann sig på platsen och kan ha sett en del som han sedan fabricerade om för att bli intressant.

Han var kanske en minimytoman, som gärna hade velat ha mera att komma med och framstå som ett nyckelvittne? Sådana människor finns och som till och med tar på sig mordet av olika orsaker. Hela 134 människor lär på olika sätt ha erkänt mordet.

Att Engström slirade på sanningen i andra sammanhang var känt. Bland annat påstod han för en granne att han hade designat Skandia-logon, något som vid kontroll inte visade sig stämma. Kanske innerst inne en oförarglig person som ville bli något och märkas? Det får vi aldrig veta. Han ställde ju också gärna upp för massmedia under årens lopp och det tycker man inte en mördare skulle göra utan tvärtom hålla sig borta.

Nej, utpekandet av Stig Engström var inte övertygande utan mest som en detalj för att kunna avsluta Palme-utredningen för chefsåklagare Krister Peterssons del. Och bra så, Palme-utredningen har pågått i 34 år utan att man kommit till skott så att säga. Dags att avsluta!

Själv befann jag mig i Köpenhamn den morgonen jag vaknade och först hörde om mordet på Olof Palme. Så overkligt, nästan som en chock. (Bilden är från 2011)

Minns du var du befann sig när du först hörde talas om mordet på Palme eller någon annan stor världshändelse? Till exempel 11 september. Hur reagerade du?

 

4 kommentarer

  • Wesber

    Ja det minns jag som om det var igår. Jag hade nyss blivit mamma till Tobias som var 4 månader då det hände. Jag knallade ut till postlådan halv 8 på morgonen för att hämta in Borlänge tidning o där stod det med stora bokstäver( på första sidan ) att Sveriges statsminister Olof Palme var död. Jag glömmer det aldrig .

  • Annepauline

    Utredningen om vem som mördade Olof Palme är en skandal från början till slut. Så många turer och ”spår” hit och dit som inte lett till nånting. Inte väntade jag mig någon sensation igår heller och det blev det ju inte. Bara blablabla som de helst hade kunnat skippa att sända för så pinsamt var det. Sverige blev ytterligare lite mer löjligt i omvärldens ögon. Nog kommer jag ihåg den morgonen när nyheten om att Palme blivit mördad kom ut. Det tog ett tag innan jag kunde förstå att det var sant. 11 september minns jag bra också. På jobbet trodde vi först att det var något litet sportplan som ”krockat” med huset och vi sa att det där kan väl inte vara så farligt. Men sen när man fick reda på vidden av det hela var det ju rent förfärligt. Usch, så hemskt.

    • Per

      Jag tror länspolismästare Hans Holmér var fel man att leda polisarbetet. Han snöade in sig på fel spår och missade grundläggande polisiärt arbete i början. Att man sedan fortsatte lika vilset är också anmärkningsvärt. Gårdagens utpekande av Stig Engström på så lösa grunder är märkligt. Det var som om Krister Petersson ville ha ett namn att redovisa. Om det sedan håller i en rättegång är mindre viktigt eftersom ingen rättegång kommer att hållas.

      Själv tycker jag 11 september är mer dramatiskt. Jag hade nyss kommit hem från jobbet när en jobbkompis ringde.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »