Han där bakom häcken
Jag gjorde klart moms- och skogsdeklarationen ikväll så nu får skattmasen de upplysningar som han redan vet men som han så gärna ändå vill att jag återberättar på blankett och med handen på hjärtat. Det gick lätt som en plätt men det färdigt frankerade svarskuvertet vållade mig visst huvudbry.
De båda blanketterna som kom i samma kuvert hade två olika adresser som de skulle sändas till. Men för att krångla till det fanns det en helt annan adress på svarskuvertet, men med också ett fönster upptill där den ena blankettens svarsadress skulle synas. Summa summarum: två adresser på kuvertet.
Hoppas Posten, som av någon underlig anledning envisas med att kalla sig Itella, klurar ut detta. De har svårt med bara en adress på kuvertet, hur blir det då med dubbla adresser? Tanken slog mig sedan att de kanske behöver en reservadress ifall det blir för svårt med den första adressen.
Så gott folk, nästa gång ni skickar ett vackert *handskivet brev till mig på det gamla, hederliga sättet med kuvert och frimärken kan ni förutom min vanliga adress också, för att underlätta för postiljonen, tillfoga en liten extraruta med texten: Till honom där på backen, bakom den skyhöga häcken, i byn efter tre broar, i Pampas, i fina republiken.
*Tyvärr är det inte ofta man nu för tiden får handskrivna brev. Det händer sig några gånger per år och då från äldre damer som vägrar befatta sig med laptops, snubbel-a och musen.
Du kanske också gillar
6 kommentarer
lagottocattleya
Hmm, jag arbetade inom Postverket i 22 år innan jag beslutade att använda min resterande halva tid av arbetande åt läraryrket. Måste ju använda alla poäng man tagit – det är väl poängen med dem? Jag har fortfarande en faiblesse för handskrivna brev, och jag har en kollega som alltid använder handskrift – i alla lägen. Han har ingen dator och heller ingen mobiltelefon. Det är en livsstil. Dessutom är han vegetarian och äter nästan bara råkost. Undrar hur det har med vartannat att göra?
Hursomhelst så tycker jag att du har en idé där, med två adresser. Från början, när Postverket var i sin linda, hade man den där långa, beskrivande adressen, tror jag. Tills det blev lite för många människor att beskriva vägen till. Och då fanns inte Itella.
Vad sjutton är Itella? Och snubbel-a, den snor jag!
Don Juan (the PJ)
Ja du, Posten i republiken tyckte att namnet Posten inte var tillräckligt fint ute i stora världen varför de tänkte till och började kalla sig Itella istället. Samtidigt lade de ned många postkontor och överlät posthanteringen till servicestationer och bybutiker. Sådan simpel verksamhet bör inte visas upp alltför mycket när de ville leka med stora pojkarna ute i världen.
Att leva utan dator och mobiltelefon har jag också funderat på men det skulle nog bli ganska otympligt i dagens samhälle. Jag var själv länge utan mobiltelefon tills salig moder ansåg att det var dags för mig att bli mera anträffbar och köpte en mobiltelefon till mig i julklapp. Dator har jag däremot haft i mera än 15 år.
Greta
P-J, problemet med två adresser skulle du ha sluppit genom att lämna uppgifterna elektroniskt, via datorn : )
Don Juan (the PJ)
Ahaaaaa, jag får försöka med elektroniken nästa gång då.Gäller att koppla alla sladdar rätt bara.
Ida-Maria
En mycket trevlig sak som jag märkt av sedan jag flyttade till London är att folk gärna skickar handskrivna brev åt en. Även jag själv kan finna det mycket trevligt att skriva brev åt vänner och bekanta hemma i Finland. Det jag har funderat över är varför man tar till brevskrivandet när man är utomlands eller längre ifrån den person man skriver till? Lika gärna, och minst lika roligt för att man ofta skulle få post, kunde man skriva brev åt sina vänner även om de bodde i huset bredvid.
Don Juan (the PJ)
Visst är det trevligt att få ett riktiga brev. Själv finner jag det mycket roande och underhållande att läsa gamla brev som skrevs för länge sedan, både egna och sådana jag fick. Man kan undra om e-post och chat finns kvar efter årtionden och om de är lika roliga att läsa?