På vinst och förlust…

… så känns det när jag kör genom novembermörkret på för mig delvis okända vägar. Alla kurvor och krökar är ännu inte inprogrammerade för maximal kurvtagning och vissa hål och gupp i vägen överraskar fortfarande när jag susar fram. Bron över sundet är fortfarande under reparation och därför blir det en rejäl omväg för att ta mig till pulsådern genom landskapet.

Halkigt har det också varit senaste dygnet. Igår torsdag var det nära på att jag tappat kontrollen i en besvärlig kurva. Jag kände hur framhjulen släppte och men viss möda kunde jag manövrera mig genom vägkröken. Ett puh undslapp mig när jag åter kunde styra Brunte med förtröstan framåt.

Efteråt fick jag veta att en bil kört i diket just där och voltat med stora skador på bilen som följd. Bara en kort stund innan jag kom bärgades bilen. Kurvan är tydligen känd för att vara besvärlig och folk har även skadat sig där vid avåkningar i de djupa diken.

Som om det inte räckte med dessa hjärtklappningar så råkade jag tidigt i morse ut för ett nytt tillbud. En älgkalv stod plötsligt mitt på vägen. Den stannade till när den såg mina strålkastare, vände om men ångrade sig och fortsatte över vägen. Bara ett par sekunder innan jag själv skulle passera. Att det var halt såg jag tydligt för älgen halkade omkring på vägbanan när den rådvill tog sig över vägen. Allt skedde på några sekunder.

Hade jag bara varit två sekunder tidigare på färdvägen i morse hade olyckan varit ett faktum. Hade jag bara hållit något högre fart i kurvan igår hade jag kört i diket. Kanske jag har en skyddsängel men jag funderar på allvar att skaffa med ett par ordentliga extraljus till bilen. De kan vara till god hjälp i höstmörkret.

Ännu en av byns katter. Denna har en egen soffa utomhus där den kan kura. Välmående ser den också ut att vara. –  Nu tror jag det får vara nog med katter en tid.
Annonser

11 thoughts on “På vinst och förlust…”

  1. Ledsyn är alltid bra att ha. På lillskodan min är min vy under mörka timmar bara ett skämt. Men månadskortet på bussen befriar mig oftast från dessa bekymmer. Dessutom kan jag i lugn och ro skumma morgontidningen innan arbetsdagen tar vid. När arbetskamrater gnölar över bensinpriserna, då är mitt bränslekonto nere på nästan noll, Visserligen kostar månadskortet, men det jag slantar upp för det, motsvarar kanske två uppfyllningar vid petroliummacken!

    Gilla

    1. Jag skulle också helst åka kollektivt till jobbet eller allra helst cykla. Tyvärr är jag hänvisad enbart till bil och har denna period en besvärlig omväg på 5 mil med extra bilkörande medan bron repareras. Bättre belysning behövs var jag än kör, har jag konstaterat.

      Gilla

  2. Otäckt med halkan och jag kan tänka mig att det är den långa runda kurvan i Kärklax innan man kommer till kyrkbyn norrifrån som vållar problem. Där får man ha tungan rätt i mun även sommartid.

    Gilla

    1. Just den var det. Djupa diken är det också om man glider av vägen, inte alls omöjligt att man rullar runt. – Eller som jag brukar säga: Det gäller att ha tungan i rätt mun. 🙂

      Gilla

    2. Tänker på något jag hörde på jobbet, en extra mörk och regnvåt morgon. Sikten hade varit extra extremt dålig. ”De ä´ju tammefan som att ha stearinljus i (bil)lyktorna”!

      Gilla

  3. Jo, det är inte kul den här tiden. Här har vi gott om både älg och rådjur på min väg till arbetet. 10 mil om dagen kör jag. Vi har ännu inte haft halka, men den kommer…

    När vi hyr bil utomlands brukar vi reagera på hur bra lyset är på dem. Förr hade vi extraljus på vår bil, men slutade sedan de alltid blev nedmonterade och stulna om man var i Malmö eller annan stad för teater, bio eller dylikt festande. Då blev det en dyrbar efterfest…Men sådant lär kanske ni vara förskonade från där ni bor?

    Skyddsängel eller ej – man tänker på det.

    Gilla

    1. Jag tror inte det är stor risk att jag blir av med extrsljusen på min bil. Dels kör jag mest hemmavid och det är sällan jag parkerar natt i stan. Det har någon liten fördel att bo som jag gör.

      Gilla

    2. Nåja, svaret skulle ha varit under ovanstående inlägg, men jag hade uppenbarligen inte tungan rätt i munnen!

      Gilla

  4. Halkan är förrädisk. Hu, så skraj man blir när man märker att det är blankis på något ställe där man trodde att det bara var vått.
    Det var en präktig katt. Jag tycker om katter, speciellt de som den på bilden, kanelfärgade.

    Gilla

    1. Jag tycker mera om katter än hundar. Visst är hundar fina och tillgivna men de fordrar mera skötsel och motion. En katt sköter sig själv vad gäller motion, när den inte ligger och latar sig. 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s