Lite för varmt för mig men…
Mycket bär finns det inte i skogen men har man tur kan man få någon liter eller så. Svampar har kommit den senaste tiden men inte en endaste kantarell har jag sett. Torkan har gjort sitt. Men äpplen har det kommit jättemycket av om än små. Sister Jane på andra sidan vägen har två äppelträd som är fulla med äpplen och en hel del har trillat till marken. Av dem plockar jag och matar fåren. Det är några av fåren som är snåla på dessa fallfrukter men de flesta verkar inte veta vad det handlar om.
Hmm, där skrev jag visst snål i ett sammahang som kan misstolkas. Snåla i detta ovanstående fall betyder ungefär giriga.
Fortsatt fint väder med temperaturer kring +23 C idag eftermiddag och strålande sol. Riktigt behaglig värme för en cykeltur i bara skjortärmarna.
Min andra sister med make for igår till Rhodos och de hade gärna velat ha mig med men jag avstod denna gång. Visst hade det varit kul med en vecka i södern men när jag idag kollade temperaturen där låg den på +32 C så då var jag trots allt glad att jag inte åkte. +32 C är för mycket för mig. Rhodos ligger säkert kvar till en annan gång.
En annan orsak var att jag satsar mina slantar på en fjällresa senare i månaden. I lördags gjorde jag de första bokningarna och jag tror att jag skissat upp en ganska trevlig rutt. Kvar finns ett par dagar att fylla och vem vet vart jag hamnar? Lite hemligt där men när jag så åker hoppas jag kunna rapportera något via bloggen. Den dagen den sorgen. Tills vidare fortsätter jag med planeringen. Kul det också.
Någon annan som har en resa på G i höst?
Lite lingon har gett sig till känna i snåren.
Ätlig eller ej? Sådana finns det ganska mycket av.
Sådana finns det också mycket av. Dock lite svårtuggade.
Liten, nätt och trind. Kommer dock ej innanför min kind.
Denna då? Vad heter den?
Och överallt så sken solen.
2 kommentarer
Erik Forsling
Jag är sällan ute i naturen, men jag fick i augusti glädjen att träffa alla mina tre barn och de fyra barnbarnen som jag inte sett på fyra år. En flickvän och en sonhustru var extra bonus, liksom Kära K. och hennes släktforskande S. [Tycker jag känner igen det här – har jag redan skrivit det på din sida ber jag om ursäkt.] Men det var inte det. Mina anförvanter är däremot lite mer naturlyriska än undertecknad, och de hävdade att med blåbären var det katastrof, men de kärvare lingonen fanns det hyfsat gott om. Själv gläder jag mig åt att rönnbären verkar bli vackra i år, och de smakar bra. Jag föredrar dem, jag är väl en sur typ, och kokar rönnbärsgelé ibland. Senaste laddningen blev inte så lyckad. Smaken är utmärkt, men inte konsistensen – den är för lös – så kanske, kanske ska jag konkurrera med fåglarna i höst.
Din andra bild torde vara en karljohansvamp/stensopp. Mycket god, utmärkt att steka som ”hamburgare”, men jag brukade en gång i tiden bara hitta förfallna, maskätna exemplar. Nåja, vill man ha lite protein som bonus kan man väl steka dem också, men det är bara det att själva svampens konsistens får en att avstå. Karljohan med avslutat bäst-före-datum ska man nog avstå. Men i år lär de vara jättefina.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stensopp
https://vinbanken.se/2014/08/29/fredagskocken-gillar-karl-johan-kungen-av-svamp/
Din femte bild, och sista svampbild – är det inte en björksopp? Ätlig den också. Blir osäker, och lita inte på mig när det gäller svampar. Förr ville man bara ha gula kantareller, men jag kom i regel hem med fårtickor och taggsvampar, inte fel det heller. Kära K. är tuffare i den är buissnisen, så när vi plockade blev det en del övrigt också. Jag tycker att gula kantareller är överreklamerade, om än delikata. Det finns mer i naturens skafferi, men jag tror att många bara plockar de senare för att de är lätta att känna igen, och man slipper risken att åka på en förgiftning. Men se upp för falsk kantarell. Annars föredrar jag de mörka diskreta trattkantarellerna och trumpetsvamparna som kan plockas t.o.m när den tidiga blyga snön har fallit. Torkade och malda i mortel utgör de en mycket förnämlig krydda till matlagning. De första väl kamouflerade kan vara svåra att hitta, men därefter är det nästan som att gå fram med en skördetröska.
https://eaqhan.wordpress.com/tag/svampskola/
PJ
Falsk kantarell? Finns det sådana också? Tänk att man aldrig får känna sig helt trygg. Jag som alltid hållit kantarellen lika trygg som jultomten. Fast han är ju egentligen också ett falsarium. Jag kommer alltid att tänka på Elvira som avslöjade tomten
https://youtu.be/-uolReTpERU
Jag är ingen stor svampkännare men stekt kantarell på smörgås eller som sås är jättegod. Men gifta svampar är ju rena döden, som framgick av en av dina länkar. Lömska och dödliga. Jag tror jag kommer mest att fotografera svampar även i framtiden. Säkrast så.