-
Vem är de? Var är de nu?
Hur lång tycker du att den optimala väntetiden mellan två flygningar är? Två 2 timmar? Jo, det är en passlig tid inom Europa tycker jag. Det finns tid för lite förseningar och i bästa fall hinner man äta en bit mellan flygen. Det beror naturligtvis på hur stor flygplastsen är och om det finns flera åtskilda terminaler. I går tisdag blev min väntetid i Helsingfors hela 4,5 timmar och det är för länge. Jag hann bli uttråkad men som tur är fanns gratis wifi och ett ställe där man kan sitta i fåtölj med litet svängbart bord för datorn. Eluttag för både dator och laddning av mobilen eller annan elektronisk…
-
Billetten!
På sena eftermiddagen igår skulle jag åka till Emporia köplada ute vid Hyllie i södra Malmö. Där har de byggt ett imponerande komplex av köpcenter, tågstation, stadion, hotell jag vet inte allt. Mycket expansivt område i Malmö. Första gången jag besökte området förutom för över 20 år sedan när jag brukade cykla där genom åkerlandskapet. Nu kände jag knappt igen mig. Jag skulle besöka en bekant som jobbar på kontor i Emporia och vad var bättre än att jag fick se lite av det nya Malmö. Jag tog buss 8 från Gustav Adolfs torg för att sedan under färden få se något av det Malmö där jag tidigare bott och…
-
Haur du sitt Malmö haur du sitt varden
Hu så kallt det var i Malmö igår när jag steg ut från Centralstationen. Plusgrader visserligen men det kändes som -20. Jag känner till det. Den råa Öresundsluften. De flesta springer omkring i vinterkläder. Själv kom jag lite lättare klädd men extra tröja finns i kappsäcken. Resan gick annars bra, bara en timmes försening i Helsingfors. Tekniskt fel på flygplanet. På Kastrup hade jag fint flyt. Inom en halvtimme satt jag på tåget till Malmö. I Hyllie stod tåget stilla i 6 minuter men någon Id-kontroll såg jag inte till. Kvällens program bestod av 70-års jubileum för Malmö Kortvågsklubb. Några kända ansikten och flera nya. Klubben lever och mår. Själv…
-
Helt vanliga höstbilder
Hösten fortskrider och den första lilla snön täckte härom kvällen marken som nu mist sin spänst och gröda. Även färgerna har mer eller mindre försvunnit och efter senaste natt med flera minusgrader så känns nu marken hård på sina ställen. Vad annat är att vänta? Jag tog en kort promenad på eftermiddagen genom åkern och upp till skogen. Kameran fanns med men något riktigt bra motiv dök inte upp. Tyvärr. Inte en endaste fågel förutom en skata som höll låda i skogen en bit bort. Man kan inte ha tur alla gånger med ljus och motiv. Nåja, det kunde ha varit sämre. Det kan det nästan alltid. Någon helt vanlig…
-
10 musiktips en fredag
Nehej, Robyns nya album Honey föll mig inte på läppen. Dussinmusik skulle jag säga, inte dåligt men inte heller något som gör att jag hoppar jämfota av förtjusning. Istället får jag rekommendera albumet ”Iran Irak IKEA” med bandet Les Big Byrd. Speciellt sist låten ”Mannen utanför” tycker jag är bra. En annan typ av musik än det som Robyn framför men som ändå borde gillas av yngre generationer. Låten finns också på YouTube: https://youtu.be/vdKPWXfRyrs Annars lyssnar ni hela albumet på Spotify. https://open.spotify.com/album/4bqTizeg0Uh5C1onQ93VwM Från det ena diket till det andra, har ni lyssnat på Ellen Sundberg med albumet ”Du sålde min biljett” där hon sjunger låtar av Kjell Höglund? En ganska…
-
Searching for Sugar Man
Jag tittade igår dokumentärfilmen ”Searching for Sugar Man” som handlar om den okända sångaren Sixto Rodriguez från Detroit som på början av 1970-talet spelade in två plattor som blev floppar i USA. Det fanns de som klassade honom högre än Bob Dylan och onekligen, när jag lyssnade till musiken, så är både hans sångröst och texterna speciella. Samhällskritiska och med rötterna i det liv på gatan som Rodriguez levde. Trots det blev det ingen framgång och han lämnade musiklivet och en lovande karriär åt sitt öde. Han blev främst bygg- och diversearbetare. Det märkliga var att medan Sixto Rodriguez förblev relativt okänd så blomstrade hans musik i Sydafrika och han…
-
Strängt upptagen ung man i sina bästa år
Jag avslutade mitt förra inlägg med de smått dramatiska orden ”Må det dröja ännu många år. Jag har alltför mycket att se, höra, uppleva och lära!” – Jag har liksom inte tid att falla knall och fall just nu även om min önska är att dö med lien i hand. Den dagen, den stunden. Idag har det varit fint väder. Lämpligt för utearbete eller bara en stilla, rolig promenad i skog och mark. Vilket som. Tror ni jag gjorde det? Nehej, jag satt mest inne hela dagen och såg solstrålarna vandra över golvet mot min fot och där går solen strax ned i väster denna tid på året. Som jag…
-
De anhörigas afton på Marielund i Maxmo
Igår kväll blev det stolgymnastik. Det gällde att i takt till sång göra några enkla rörelser sittandes på stolens framkant. Lite pröva på. Sådana övningar som man ser på äldreboenden där rörligheten ofta är begränsad hos innevånarna. Likväl skall det gymnastiseras och röras på sig. Och javisst, det var där jag befann mig igår, på Marielund i Maxmo. Gamla moster, 90-plus, bor sedan många år på detta fina äldreboende i Maxmo kyrkby. Varje höst firas De anhörigas afton och eftersom moster själv inte har några barn så blir det vi syskonbarn som får engagera oss lite mera förutom hennes syster som igår hade förhinder. Därför föll det på min lott…
-
Vandring med både nöje och förargelse
När jag senaste tid strövat runt i byn och fotograferat den fina höstprakten har jag också förundrats, för att inte säga förargats över vissa saker. Jag tänker på vissa av de vägskyltar som finns runt om i byn och lite varstans. Det är bra att vägskyltarna och tillhörande adressnummer finns uppsatta på stolpar och husväggar. Så mycket lättare att orientera sig i främmande trakter. Bara en fråga: vem har hittat på namnen och varför just dessa namn? Vi har en väg här i byn som heter Pärabackvägen och det är helt rätt men vem har hittat på den finska översättningen Pärabakantie? Tie är ju väg på finska och helt ok…
-
Forskning på hög nivå
Så mycket att stå i de senaste dagarna, därför inte så mycket bloggande. Hösten har verkligen exploderat i våra trakter och jag har sprungit runt med kameran för att försöka fånga något av den färgprakt som genomstrålat byn. Alla färger har kommit fram på en gång. Blått och grått, grönt, orange, gult. Ganska ovanligt egentligen. Jag har dessutom varit på kurs. Kurs i släktforskning. Medborgarinstitutet (MI) arrangerade denna kurs (två dagar) med den kända släktforskaren Torbjörn Nikus som dragare. Vi fick mycket länkar, uppslag och idéer att spinna vidare på. Sist og syvende är det ändå en själv som är motorn i framgångsrik släktforskning. Man måste ha intresse och driv,…