Upplevelser

Tunnbrödets dag

Visst ni att idag är det tunnbrödets dag? Denna upplysning fick jag igår vilket gjorde jag inhandlade en förpackning tunnbröd och några extra ingredienser eftersom jag ville smaska till det lite.

Fast egentligen behöver man inte så mycket extra godsaker att breda ut på det ljusa tunnbrödet. Det enda ofrånkomliga som jag tycker bör finnas i tunnbrödsrullen är något blött. Jag satsar på italiensk sallad och gurksallad i lagom blandning eller solo. Bara smör tycker jag blir för torrt. Annars räcker det med några skivor skinka, ost eller varför inte lite leverpastej.

Det fina med tunnbrödsrullen är att man tager vad man haver i kylskåpet. Precis som pajen som också kan tillagas av nästan vad som helst. Man behöver inte heller vara speciellt begåvad i köket utan vem som helst kan göra en tunnbrödsrulle att bjuda på. Hel eller skuren i bitar. Den kan också vara helt vegetarisk vilket gör tunnbrödsrullen till kanske den mest gångbara i nästan alla kretsar.

Hur det är för de som inte tål mjöl av olika slag kan jag inte uttala mig om. Någon tunnbrödsbagare är jag inte. Istället köpte jag en förpackning av Mjälloms tunnbröd.

Detta bageri finns i Ullånger på Höga Kusten, alltså ett bageri i kungariket. Trots detta finns inte ett enda svenskt ord på förpackningen förutom själva namnet och den obligatoriska förteckningen av ingredienser. Vill man ha mera upplysning om produkten och bageriet får man söka sig till nätet. Man kan undra hur bageriet resonerat när de godkänt förpackningspåsen för den finländska marknaden. Tyvärr är detta beteende mycket vanligt när svenska produkter och företag söker sig till Finland.

Höga Kusten, ja. Där äter man helt säkert surströmming och vad passar bättre till denna delikatess än att använda tunnbröd? En surströmmingsklämma blir resultatet.

Jag inhandlade inte surströmming utan det blev lite mera vanliga komponenter. Främst några böcklingar från Sundom, leverpastej och kebabflarn. Resten fanns i kylskåpet. Som sagt, en tunnbrödsrulle behöver inter vara mera komplicerad än man gör den men man kan också piffa upp den men diverse läckerheter. Leverpastej tycker jag är en sådan piff. Tunnbrödsrullen kan bli mycket personlig!

Utbudet i köpladan var inte överhövan stort så jag fick leta lite innan jag hittade mjukt tunnbröd. Vagnen hade jag parkerat snyggt och prydligt så att den inte skulle störa trafiken i övrigt bland brödhyllorna. I ögonvrån såg jag något hända och vips var en dam i rött på väg bort med min vagn. Lika snabbt var jag ifatt henne och påpekade detta tillgrepp av fordon. Det hela klarades snabbt upp och jag återfick min vagn och tur var det. Detta har hänt mig flera gånger i köpladan och det kan ta hur länge som helst att hitta inköpsvagnen. Ofta är det äldre personer som tar fel vagn. Själv känner jag mig först lite dum, va, har jag glömt var jag parkerade vagnen, tills jag förstår vad som hänt.

Brukar du göra tunnbrödsrullar och vad är ditt bästa recept på en lyckad sådan?


Nu firas tunnbrödet – med bok och egen dag – Svt Västerbotten

Tunnbrödsakademin

Mjälloms Tunnbröd – bageri

Se där, slät och fin blev min första tunnbrödsrulle för dagen. Igår alltså. Jag kunde inte hålla mig utan måste naturligtvis tjuvstarta.

Här är en del av ingredienserna för mina tunnbrödsrullar. Böcklingarna ser något hålögda ut men de smakade alldeles förträffliga. Det är ännu inte försent att fira tunnbrödets dag. Ut och shoppa loss i brödhyllan!

Just så stod min vagn. Helt stilla och utan att göra väsen av sig. Ändå blev den sjanghajad av en dam. Och ser man på, finns det inte en till som lurar där lite längre bort och ser längtansfullt på min  vagn. Det gäller att var uppmärksam och inte släppa vagnen för ett ögonblick ur sikte. Speciellt inte när det finns en förpackning tunnbröd i den.

 

7 kommentarer

  • Erika

    Tunnbröd går inte hem här. Naturligtvis har jag smakat ett antal gånger,
    men det vill sig inte. Böckling är en höjdare. Hemma förr där jag växt upp
    på landet, körde det omkring en fiskbil, han hade böckling som mamma köpte.
    Det skulle jag kunna äta på smörgås dygnet runt. Kebab samma väg det som tunnbröd.
    Tonfisk på burk i olja är en höjdare på smörgås. Ja det var väl allt med tanke på vad som
    fanns på bilden. Får inte till vad det andra är då det finns en språk jag inte behärska. 🙂

    • Per

      Oj, jag nu ser jag att det finns tre kommentarer här. Det höll jag på att missa.

      Smaken är ju olika och tänk om alla gillade tunnbröd, vad blir det då av rågbrödet? Visst, böckling är gott, likaså nystekt strömming. Jag kan föräta mig på stekt strömming. Sedan finns på bilden leverpastej, skinka, italiensk sallad, gurksallad.

      Tonfisk på burk tillhör min rese- och reservproviant när jag är ute på roadtrip med Bettan. Så mättande en burk tonfisk kan vara! Och gott om man hittar rätta sorten.

  • annepauline

    Jag läste Erikas kommentar och DÅ kom jag ihåg fiskbilen. Jösses, maken till god böckling har jag aldrig ätit, den var helt nyrökt och ”oljig” när fiskbilen kom. Ofta levde fiskarna ( inte böcklingarna! ) och sprattlade till i lådorna. Snacka om färsk fisk, direkt från fiskstranden i Vasa. Böcklingarna man köper i vanliga handeln idag är ju torra som fnöske och smakar ingenting. Strömmingen man köper i handeln är väl minst en vecka gammal och smakar rentav illa ibland. Det var bättre förr när det var sämre.

    • Per

      Ah, där har ni ett gemensamt minne, fiskbilen.
      Själv minns jag ingen fiskbil utan vi fiskade själva eller så kom någon fiskare förbi med en påse fisk av något slag. Idag finns det få riktiga fiskare i våra trakter, kanske mera månskensfiskare eller hobbyfiskare. De får fånga det som skarven inte äter upp. Den har första tjing.
      Sundom-böcklingarna jag köpte var riktigt saftiga och goda.

  • Erika

    ANNEPAULINE: Jag minns också hur det sprattlade i lådan med fisk.
    Det var verkligen nyfångat som hette duga. Håller med dig i allt du skriver.
    Det brukar stå en ganska stor fiskbild där jag bor, men då får man vara miljonär
    för att kunna lösa det. Fruktansvärda priser. Förr var det fisk som var så god
    att äta. Mamma köpte sill också orensad, idag ska de flesta har rensad, men
    det är ingen konst att rensa sill. Nerlagd stekt sill i ättikslager är
    bara så gott.

    • Per

      Stekt sill, eller strömming som är vanligt här, i ättiklag är jättegott! Länge sedan jag ätit det men när jag tänker på det kommer snåltanden fram. Det finns mycket god fisk men den kan också lätt förstöras i ovarsam hantering. Sist jag åt spätta på ett ställe här i närheten blev det en stor besvikelse. Smakade nästan ingenting. Var finns fisken, kunde jag ha ropat.
      Sill, strömming, är lättrensad. Det kan till och med jag. Och sedan fram med stekpannan och snart sprider sig en doft av stekt strömming i hela huset. Mums!

  • Erika

    Dom säger det är skillnad i storlek på sill-ströming.
    Kanske kan var så, för mig är det sill rakt igenom,
    har aldrig hört något annat namn där jag en gång växt upp.
    Stekt sill, potatismos och stuvad spenat. Det är också mums. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »