Allehanda
-
Kaserngatan
Härförleden tog jag en stilla spatsertur på en av provinshuvudstadens gator allt i akt och mening att upptäcka staden. Understundom brukar jag göra så. Gå på spaning för att om möjligt se något intressant eller upptäcka ett annorlunda nybygge. Det senare är tämligen sällsynt. Vasa är en ganska tråkig stad, fyrkantiga kvarter och få är de nybyggnationer som vågar sticka ut. Läget vid sjön är fint men knappast utnyttjat till sin fulla potential. Torget skall vi inte tala om. Nåja, jag skall inte predika mera om detta, det är inte första gången jag uppmärksammar denna olägenhet på denna blogg. Om frånvaron av spektakulära nybyggen i staden beror på byggherrarnas fattigdom…
-
Två reklamationer
Jag beklagade mig i ett inlägg förra söndagen att mitt Internet var synnerligen trögt och opålitligt men inte förrän i fredags fick jag tummarna loss till att ringa upp Telia och framföra mina bekymmer. Jag behövde inte alls vänta länge förrän en finskspråkig svarade som naturligtvis inte kunde säga ens God dag på svenska. Jag bad om svensk service något som utlovades på en blandning av svenska, finska och engelska. Gott så, efter en liten stund svarade en svensktalande person som hummande lyssnade på mitt klagomål men kunde inte heller hjälpa mig utan vidarebefordrade mig till tekniska avdelningen. Efter en kort stund svarade tekniska avdelningen förstås på finska av en…
-
Våren är på frammarsch och Frida Kahlo kommer på TV
Åh, så trögt Internet har varit idag! Som sirap och trots att jag startat om routern och försökt allt så händer inget. Jag får inte ens i gång Telias hastighetstest. I morgon blir det jag som ringer dit och klagar, detta är för dåligt! Jag ringde också i vintras och då tyckte jag att det tillfälligt blev bättre men nu är det samma visa igen. Det är som om det går från jättedåligt till hög hastighet, en konstig berg- och dalbana. Hoppas verkligen att 5G kommer snart! Någon annan i närheten som senaste tid haft samma dåliga erfarenhet av Telias mobilnätverk? Annars är sommaren på kommande även om maj månad…
-
Att pryda väggarna
Jag gillar att komma till ett hem med många bilder på väggarna. Kanske inte alltid hela släkten på parad, såvida de inte är osedvanligt väl fotograferade och komponerade, men annars intressanta bilder och miljöer. Helst med en historia bakom och gärna också ett frågetecken. Det kan vara målade verk, både av amatör och proffs, men också fotografier. Månget intressant samtal kan utspinna sig kring en bild och är man för första gången på besök i ett hem och inte vet riktigt vad man skall samtala om, kanske första gången gäst hos svärmor, kan bilder på väggarna rädda situationen. Själv har jag inte många bilder uppsatta men nu skall det bli…
-
Inga cirkuskonster på vägarna!
Ibland blir jag sittandes långa stunder som jag slösar bort på roliga, dråpliga och ibland rent ut sagt livsfarliga klipp på YouTube och Facebook. Det är folk som begår dumheter, olyckor, skojiga och farliga djur, krockar med både bil och annat, som till exempel motorcyklar och mopeder. Speciellt de ryska krockvideorna är otroliga. Otroligt hur mycket dumt folk det finns! Och ungdomar kan utsätta sig för stor fara med sina upptåg och påhitt. Igår kväll hade jag ärende till skärgården längre utåt. Så säger vi, utåt, och då menar vi allt vad som är väster om Oxkangar och då främst Maxmo skärgård. Åt andra hållet, österut, säger vi landet och…
-
Detta trodde jag inte pandemin förorsakade
Som gammal protokollskrivare har jag ibland behov att nyttja min skrivare, en färglaser av märket Samsung som jag införskaffade år 2013. Den har troget tjänat under alla år och det är en ganska stor mängd dokument jag printat ut. Här lägger jag märke till mitt ordval printat, en klar påverkan av engelska språket. Jag vet inte om jag skall skratta eller cry. Alltnog, igår när jag efter avslutat årsmöte för gravgårdsföreningen – där jag är sekreterare – skulle skriva ut några papper så strejkade min skrivare och pappret trasslade till sig något otroligt inne bland alla valsar och mekaniska plastprylar. Jag kunde inte få ut pappret utan att riva halva…
-
Attans, vart försvann Proust?
Idag blev det verkligen en innedag! Bakslag i vårvädret gjorde att jag i morse vaknade till en vit värld och mera snö kom det under förmiddagen för att på eftermiddagen upphöra. Kanske närmare 15 cm snö som ändå rätt snabbt smälter bort. Blåsigt är det också och ikväll när jag vittjade brevlådan och vände hemåt stretade jag fram i en råkall nordanvind. Vinden bet verkligen i öronen. Tidigare i veckan har vädret varit underbart och jag passade då på att starta vårens röjningsarbete i skogen. Med vässad klinga och lättstartad röjsåg gick arbetet som en dans och jag hann göra klart den yta som ännu behövde röjas. Och som belöning…
-
Sprutan
Sticket i övre armmuskeln fick jag igår och det var snabbt överstökat, max 15 sekunder. Jag hann inte ens märka det. Så hade jag förberett mig genom att bära t-shirt vilket avsevärt förenklade proceduren. Det mesta av tiden gick åt till att knappa på datorn. Alltså sjuksköterskan, inte jag. Själv fick jag sätta mig och vila 15 minuter för att upptäcka eventuell snabb reaktion men jag mådde som en prins. Samtidigt fick jag en pratstund med en före detta arbetskompis så de minuterna gick snabbt. Vi kunde enas om att det finns ett stort uppdämt behov av att resa. Resten av dagen gick bra och jag märkte inte av några…
-
Alla ljuden i natten
Så dåligt jag sov senaste natt! Emellanåt halvslummer, ibland vaken. Jag vet inte varför. Jag kom i säng först närmare halv ett men det brukar inte ha stor betydelse, jag somnar ändå, och jag hade ingen lång tupplur på dagen, bara 20 minuter. Inte låg jag heller och ältade problem och svårigheter. Jag kunde inte bara sova utan i stället låg jag och lyssnade till alla möjliga ljud som min stuga har för sig på natten. Knäppningar, burr, susningar, varmvattenberedaren som smäller. Inte högt annars men senaste natt lade jag märke till alla ljud. Dock inga möss, tack och lov! Ändå var jag ganska pigg kvart i sex när telefonen…
-
Min gamla hatt
Jag tyckte det var dags att något fräscha upp min presentation på bloggen (höger spalt) och Instagram varför jag installerade en ny bild för att visa hur jag ser ut i verkligheten. Dags att komma ut ur skåpet. Nåja, jag har blivit något flitigare att visa bilder på min ringa person även i inlägg men någon riktig närbild har jag inte dristat mig till tidigare. Det visade sig att min bloggkamera Sony RX100 med uppfällbar skärm var ett alldeles utmärkt verktyg för att ta selfies med. Den släpar jag med mig närhelst jag avlägsnar mig från bostället i hopp om att fånga den oväntade bilden. Släpa är kanske att överdriva…