Fyr i spisen

Septembers första dag satte jag fyr i spisen. Inte för att jag behövde värme men sotaren är på inkommande och han ser gärna att man eldat lite spisen innan. Senast jag eldade i min Högfors 5A var i slutet av april eller någonting sådant.

Vedspisen är en fin uppfinning. En annan uppfinning av modernare sort läste jag om i morse på Västerbottens-Kuriren. Ett par indiska ingenjörer har uppfunnit ett par skor som visar vägen dit man skall. Inbyggd finns GPS som kan programmeras, ungefär som GPS i bilen, och medelst vibrationer av olika slag så känner fötterna av när de är på den smala stigen som bär till målet det utstakande eller den breda vägen som för till fördärvet. För att ta en liknelse ur Bibelboken. Kanske inte så dumt. Värre har man hört talas om.

Värre har man hört. Just nu sitter jag och lyssnar på en YouTube-video som spelar upp ljudet av en fartygsmaskin på en större färja. Bara ljudet och en stillbild i videon. 11 timmar, 11 minuter och 11 sekunder lång är videon och bara detta surr och burr från motorn. Att någon bara kan komma på idén att ladda upp en sådan grej på tuben? Vi människor är bra konstiga. Jag tror inte jag orkar lyssna på hela videon denna kväll så jag får dela in den i flera kvällar. Kanske en timme per kväll.

En annan video i samma klass är en färd med flyg som spelar in kabinljudet i 12 timmar. Kabinljudet och inget annat plus en knepig video i slow mode.  Denna video avstår jag från för jag lär väl i sinom tid få uppleva det själv och då räcker inte 12 timmar till.