Märta och Maja
Jag sadlade Brunte på eftermiddagen och tog en runda. Köpte bland annat Andreas Knips bullar. Så goda de är att skära itu, bre smör på och ett gott pålägg emellan. När de är färska. De kommer till butiken i kyrkbyn på onsdagarna och jag är noga med att få hem ett par påsar eller tre.
På väg hem blev jag sjuk. Ja, lite i alla fall. Hundsjuk. Jag såg en f.d. arbetskollega som rastade ett par hundar och jag stannade till för att få mig en liten pratstund. Hans son, som äger hundarna, jobbar tills vidare utomlands och då får far i huset på sin lott att ta hand om hundarna Märta och Maja, två Jack Russel, mor och dotter. Märta har tjänstgjort som mamma för många av samma sort i kungariket men nu på ålderns höst vill hon mest ligga och dra sig på sängtäcket.
Så fina och trevliga hundar. De verkade kloka, sällskapliga och lagom stora. Tanken slog mig: tänk om jag skulle skaffa hund den dagen jag blir pensionär. En sådan liten, trevlig en som inte fordrar alltför mycket mat och motion. Men ändå skäller lite ampert och biter den i benet som inte är snäll.
Katt har jag funderat på tidigare men eftersom jag bor så nära landsvägen är jag rädd att den skulle bli påkörd innan den hann lära sig trafikvett. En katt behöver frihet, en hund kan man hålla mera kopplad. Fast å andra sidan, ju mera man skaffar sig, det må då vara husdjur eller saker, desto mera tid går det åt och penningar kostar de. Kanske en katt ändå… äsch jag får se.
Just nu har jag bara en gummigris som kan vara både påhittig och jobbig. Ibland svara han i telefon med ett eller flera nöff. Just nu saknar jag ett par pennor som jag senast använde på spanskkursen i tisdags. Nu är de puts väck. Att de bara kan försvinna i tomma intet. Jag förstår det inte. Jag undrar om det inte är gummigrisen som spelar mig ett spratt och gömt skrivverktygen någonstans för att retas. Sån är han! Så skulle knappast Märta eller Maja göra.
Du kanske också gillar
0 kommentarer
hasse
Som gammal/tidigare hundägare är det nog bara att konstatera att nog var man väldigt bunden då. Skulle man resa någonstans så skulle den med eller så skulle en hundskötare fixas fram. Inte lätt alla gånger det heller. Katt nog enklare men inte kan man heller resa bort en vecka utan att den har någon som ger den vård. Enklare numera med mc, den klarar sej gott i garaget utan dessto större vårdinsatser.
PJ
Husse är bunden och voffsen är kopplad. 😉 Det är just detta med resor som gör att man måste han den placerad någonstans. Det finns visst hundhotell i landskapet nu för tiden men det är inte helt gratis det heller. Mc eller hund, båda har sin tjusning men visst är det enklare med en maskin. Fast mc:n kan vara dödsbringande vilket en hund mera sälla är.
annepauline
Jack Russel är en väldigt trevlig hundras, oftast väldigt energisk de första 6 – 8 åren så en hel del motion lär du få om du skaffar en sådan hund. Nåja, det är ju inte fel att få motion. Bunden blir man med hund, man kan inte vara borta en hel dag, max fem timmar åt gången. Det blir en del pussel med att skaffa hundvakt men det är det värt. Men nog är ju också katter mysiga!
PJ
Ja, jag läste sedan att det är livliga hundar, dessa Jack Russels. ”Självständig, aktiv och intelligent hund med stor personlighet”. Ingen dålig deklaration för en hund. Och sällskaplig sa min f.d. arbetskollega. Den skulle passa mig, tror jag. Vi får se vad tiden lider.
Ulla Maria
Så kul att jag hittade din blogg. Gillar dina inlägg med tanke och glimten i ögat. Tycker dock att det var lite svinigt av gummigrisen att lägga beslag på pennorna. Tur för oss bloggbesökare att han inte också lagt rabarber på ditt tangentbord.
PJ
Så roligt att dina vägar går förbi och att du stannar till en stund! Gummigrisen blev dock lite orätt beskylld för den ena pennan hittade jag på den plats där jag steg ur bilen. Säkert kommer han att grymta om detta i flera dagar nu. Fast han är inte långsint.
Vilken fin blogg du har! Djupt imponerad! En vers och en målning varje dag. Hur hinner du och varifrån får du all inspiration? Denna blogg tarvar ett besök varje dag!
PJ
Jag försökte kommentera på din blogg men det blev fel på mitt namn/länken. Chorizo är ett gammalt namn för min blogg.
Ulla Maria
Jag känner med grisen. Skönt att han snabbt kan lägga oförrätter bakom sig så att ni förhoppningsvis kan njuta av helgen i god sämja.
Att hinna med bloggandet är inte alltid det lättaste men hittills har jag lyckats sedan jag startade. TV-tittande och en del annat har dock fått stryka på foten. Men det känns snarare som vinst än förlust. Var inspirationen kommer ifrån är lite oklart så jag får tacka en tålmodig och trogen musa. Vissa dagar har jag varit övertygad om att idag blir det verkligen ingenting och så till slut så dyker det upp något. Viktigt tror jag också är att jag med tiden har lärt mig att högt och tydligt säga åt min inre kritiker (som kommer med en massa snack om kvalitet och dylikt) att hålla truten och låta mig posta dagens inlägg ifred, strunt samma om det inte har önskvärd konstnärlig höjd. Imorgon är en annan dag och så kanske…