Foto-Video-Bild,  Upplevelser

Resumé 2018

Jag har ikväll suttit en god stund och plockat bilder från årets bildskörd, lagrad i datorn och på externa hårddiskar, till en speciell katalog som skall skickas för framkallning till vanliga bilder klara att sättas in i fotoalbum av gammeldags slag. Så har jag gjort de senaste åren. Även om jag har mina bilder i datorn (med backup) så tycker jag också att det är skäl att framkalla åtminstone en liten del till papperskopior. Utifall att.

Tanken har också slagit mig att ifall jag en gång i framtiden, må så icke ske, blir inhyses på ett äldreboende och kanske inte är så rask och kry, ändå har så mycket ork och mental kapacitet, att jag kan bläddra i mina fotoalbum och även kan minnas, glädjas åt den tid som var.

Hela 302 bilder från 2018 år är i röret på väg att framkallas. Tittar vi på antalet A4-sidor som bloggen har producerat är dessa till antalet 233. Enbart text.

Jag väljer ut ett antal bilder för att beskriva mitt år bakom kameran för att skapa denna resumé för år 2018. Vad jag såg, vad jag upplevde. Selektivt, naturligtvis. Jag tar inte med sådant som är mera personligt hos min släkt och nära vänner. Jag har inte frågat dem om lov.

Jag kan inte garantera att ni inte sett en del av bilderna tidigare på denna blogg men det får ni stå ut med. Nu kör vi, 2018!

Januari med en hel del snö
Jokkmokk vintermarknad
Umefolk – Spöket i köket
Mycket snö denna vinter
Besök av näpna påsktanter
En av de bättre bilderna jag tog detta år
Semester i maj: Algarve
Haparanda 30 maj
Äventyr i Sverige med gammal Peugeot
Malmö i början av juni, en av de bästa bilderna detta år
Midsommar i Kimo
Äntligen sommar. Fjärdsändan i Oravais
Byadagen
Kaustbyfestivalen
Festival på Bergö. Inte så många men 2019 blir vi fler. Musikutbudet var det inget fel på.
Seglats till Holmön. Så här fint väder bjöd ditresan på, på hemfärden fick vi smaka på elementens raseri
Holmön
Urkult och fint väder
Urkult
Ale Möller med band på Urkult. En av höjdpunkterna!
Katarina Barruk på Urkult
Urkult 2018. Nu siktar vi in oss på 2019, 25-års jubileum!
Fåren ställde snällt upp för gruppfoto
Konstens natt i Vasa
Juthbackamarknaden
En av de bättre bilderna denna sommar. Oravais fjärden.
Mickel Räv var en flitig besökare denna sommar
Stadshotellet i Luleå i september
På väg till Ritsem
Grodkällan
Stekenjokk i september
David hjälpte mig med kabeldiket
Så kom hösten
…med all sin färgprakt
Besök i Malmö i oktober
Vintern närmar sig åter
Julmarknad på Stundars
Oravais hamn
Så är det åter jul
Nyårsafton 2018. Det snöar visst…

Det blev en hel del jag varit med om 2018 och då är detta bara ett stängt urval. Livet är inte så dåligt ändå! – Vad var din/dina bästa upplevelse(r) 2018?

 

 

 

 

 

 

 

6 kommentarer

  • Erik Forsling

    Svar på din slutfråga. Den här resan till Stavanger med Moa, för att gästa Henk och charmerande M., är det oslagbart bästa jag gjort i år. Med hjälp av ungdomarna, musikpuben Martinique och trevliga invånare Norges oljestad har jag, som varit ett miserabelt vrak under en stor del av 2018, reparerats till åtminstone segelbart skick, det gäller att tryggt kunna ta sig in till hamn. Jag vet att jag inte nämnt det första, men haverier är knappast något jag normalt basunerar ut på någons blogg. Nu sover alla husets invånare utom undertecknad. Synd att vi inte har ytterligare en månad tillsammans. Det här har varit balsam.

    Jag log med värme åt din slutbild ”Nyårsafton 2018. Det snöar visst…”. Det jag log åt var att jag noterade att det potentiella konstverket harven fortfarande ligger på sin plats, nu översnöad. Men snart, vilket ögonblick som helst, blir det tö och olidlig värme. Må din harvkreativitet då blomstra fullt ut detta året 2019.

    2019 – vår nyfödda bebis med egenskaper vi ännu inte vet något om. God fortsättning.

    • Per

      Jag gläds åt att du fick ett så fint slut på året tillsammans med nära och kära. Stavanger är inte det sämsta stället att fira in nyår. Inte minst därför att där finns tydligen en stadsdel om heter Nylund.

      Förhoppningsvis kompenserar det något för din övriga bekymmer av vad sort de månde vara. Vi har alla något i ryggsäcken som tynger. – Harven får stå där den står till våren så får jag se vad jag gör av skrället. Vissa planer har jag. Men först skall det snöa lite. Inte alltför mycket hoppas jag för då blir det mycket jobb för mig.

      • Erik Forsling

        Du borde inte kalla harven skrället. Jag tycker att den verkar ha en enorm inbyggd potential till att behålla sin natur, samtidigt som den blir något nytt, något ståtligt och vackert. Eller kanske den bara styckas till konstruktionsdetaljer i något helt nytt. Valmöjligheterna är oändliga. Redan första fasen ställer frågor. Behålla rosten eller blästra? I det senare fallet – metallrent eller målat? Därefter följer de smått existentiella spörsmålen. Behålla grundkonstruktionen, eller bryta ner den till enskilda konstruktionsdetaljer till allt mellan ljusstakar och produkter som kräver lika mycket fantasi som svets.

        På en julmarknad i U-a för en ohygglig massa år sedan, när barnen ännu var ungdomar, köpte jag en vacker svartlackerad väggljusstake av en smed som gjort den av en material från en skördetröska. Han var en återvinnare, och det är magnifikt hur man kan förvandla delar av en konstruktion till något helt annorlunda. Bara fantasin sätter gränser – och kanske den tekniska kunskapen kombinerad med tillgången till teknisk utrustning. Ja minsann, man blir ju inte smed över en natt.

        • Per

          Skrälle eller inte, det blir det man gör det till och det visar också din åsikt i frågan. Just nu är det ett skrälle men till våren skall jag ta mig an detta åbäke, som är en synonym, och då får vi se om det blir något bättre och vackrare. Potential finns förvisso, det har du rätt i.

          Det torde stå klart att jag kommer att behålla grundkonstruktionen, sedan är det fråga om det blir fråga om målning så nära originalfärgen som möjligt eller att behålla nuvarande patina. Ett lock kommer säkert att monteras för det fanns det från början och på det kommer kanske en och annan blomma att stå.

          En kul idé jag fick var att ta en gammal sits till en hästdragen höräfsa eller slåttermaskin (jag har delarna någonstans) och bulta fast den i stenhällen för att sitta på. Bredvid harven. Vi får se.

  • annepauline

    Se det var en riktig kavalkad av både vackra och roliga bilder. Nog måste jag säga att bilden på fåren tar första plats! Hur i hela friden fick du dem att ställa upp sig så där? Eller gjorde de det helt på egen hand ( klöv )? Peugeoten med alla strålkastare på taket är också en riktig höjdare, för att inte tala om räven. Solstrålen helt perfekt! Vilken päls den har och vilken svans, ingen skabbräv det där inte. Tänk om inte stängslet varit framför…jaja…här ser man att en rävpäls passar bäst på en räv och inte på kragen till en damkappa.

    • Per

      Ja, det blev fler bilder än vad jag tänkt men så tyckte jag att den bör vara med och den och den. Ungefär som gubben som körde timmer och sa till hästen: orkar du den, så orkar du den, så orkar du den… ända tills lasset var för tungt för hästen.

      Jo fåren blev bra. Hur det gick till? Jo jag sjöng en sång för dem och vilken passade bättre än ”Bä, bä, vita lamm” i blues-ton. Det hade de inte hört tidigare och var mäkta imponerade.
      Som sagt, det blev många och ingen av dem vill jag lämna bort. Allra minst räven som jag tror att jag inte visat tidigare.

      Usch, elen kommer och går ikväll i detta stormväder.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate blog »