Halvtaskig start på det nya året

Även om nyårsafton firades solo allena, i stillhet och utan smällar och skott så blev nyårsdagen inte fullt lika bra. Dels hade det kommit ca. 10 cm blötsnö och till på köpet när jag skulle ut på min motionsrunda mitt på dagen och drog på mig jackan så högg det till i ryggslutet, alldeles ovanför eller i skinkorna. Kändes alldeles stelt, trött och ömt. Bara så där som en blixt från klar himmel en januaridag.

Jag brukar sällan ha ryggont så jag tog det med ro och hämtade snöskoveln och tänkte: lite gymnastik i snösvängen kanske hjälper bort det onda. Jag skottade en liten bit men beslöt att inte riskera något utan gick mig en sväng i blötsnön på vägen. Motionera mera är för övrigt kanske mitt enda måste-nyårslöfte. Som hjälp har jag appen Sportstracker i telefonen som hjälper mig att hålla kolla på mina ansträngningar. Tyvärr glömde jag bort att använda den nästan hela sommaren så den visar inte rätt på årsbasis. Men nya tag och det fina är att jag kan se och hålla koll även i datorn. Det är liksom lite lättare att komma igång då.

Sister Jane bjöd på pannkaka på kvällskvisten och jag knallade ned till dem. Smaskens med vispgrädde och jordgubbssylt. Inte så stort besvär med ryggen just då men nu senare på kvällen känns det inte så bra. Hoppas, hoppas, att det går snabbt över och jag inte blir hindrad i mina planer för kommande vecka.

Planer, ja. För 2019. Lätt att lova en massa så det ger jag mig inte in på men motionera mera är ändå ett löfte jag tror mig kunna hålla. Cykla mera också.

En rundresa i Finland till sommaren ligger också nära till. Jag har inte turistat speciellt mycket i Finland och det vore kul att göra en road trip mot sydost, upp längs östgränsen mot Kajana och tillbaka till Österbotten. En natt på Fjäderägg strax norr om Holmön skulle också vara kul. Kanske till midsommaren. Vi får se. Närmast på kommande är Umefolk i februari. Det är i alla fall säkert.

Stormen rycker och river i huset ikväll och för en tre kvart sedan for elektriciteten.  Snö lovas också så få se hur länge vi är utan elen. Eldat har jag gjort så det är varmt och skönt i stugan. Bara att ta de lugnt och i värsta fall får jag gå och lägga mig och i pannlampans sken läsa några sidor i senaste boken jag köpte. Sara Lidman: Bära mistel.

Som sagt, inte den bästa starten på det nya året men det är inte värre än man gör det. Det kunde vara bra mycket sämre!

Inga aktuella bilder eftersom  de befinner sig på extern hårddisk och den är utan ström men vi tar följande i repris.

Jag undrar hur renarna på Stekenjokk har det ikväll. Förhoppningsvis är de nere vid vinterbetet men mörkt och stormigt kan det vara även där. Bilden är från september.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *