-
Alla dessa tjänster
Jag läser i senaste inlägget på bloggen Jennifer Sandström, en av mina favoritbloggar, att hon investerat i tre dyra tjänster som gör hennes liv enklare och roligare: abonnemang på kläder (alltså att inte köpa utan låna kläder från ett klädbibliotek), städhjälp och Friday lab. Det sista är någon slags pepptjänst som jag inte riktigt får grepp om. Det är alltså tjänster i stället för varor. Att låna kläder i stället för att köpa egna kan jag förstå, det ligger lite i tiden, dock inget för mig. Inte heller anlitar jag städtjänst även om jag vet att detta är ganska vanligt nu för tiden för den som har många järn i…
-
Borde vi införa gemensam nordisk tid?
Igår var det åter dags att dra klockvisaren en timme framåt mot sommaren. Vi har nu sommartid. Skall jag säga som det är så har jag inga problem med den manövern. Det tar några få minuter att ställa armbandsuret, stugklockan och två kameror. Inte heller bekymrar det mig att kvällarna blir en timme ljusare och morgnarna en timme mörkare. Redan efter två, tre veckor är vi på tillbaka på samma soluppgång. Inte mycket att orda om, tycker jag. Så var det den där natten som blev en timme kortare, lite mindre sömn. Skall man inte på jobb, vilket de flesta inte gör en söndag, så har det väl ingen betydelse?…
-
Min fantasiresa, del 2
Jag är i Malmö och fortsätter min fantasiresa som egentligen mera är en musikalisk odyssé än en vanlig nöjesresa. Det som jag nyligen har upplevt av musiken via TV, streaming och lyssnande på Spotify och YouTube. Innan jag lämnar Malmö så vill jag passa på att åter uppmärksamma programmet Sverige! och senaste avsnittet där en annan musikalisk bekantskap dyker upp, nämligen Juanjo Passo från Malmö, ledare för tangobandet Orquesta Tangarte och son till Juan José Passo som programminslaget egentligen handlar om. Jag träffade Juanjo år 2013 när han uppträdde i Vörå kyrka med gruppen Quinteto Bandango. I den gruppen och även i Orquesta Tangarte spelar också hans fru Hedda Heiskanen…
-
Min fantasiresa, del 1
Det är kanske inte så konstigt att vi längtar bort i dessa tider när vi är internerade – i praktiken är gränserna stängda. Det skall vara så bökigt och krångligt att resa att ingen vill resa och vad skall vi resa till när det mesta ändå är stängt. I Helsinkifors kommer det att bli tvärtom, de ”onödiga” affärerna får också ha öppet under kommande utegångsförbud men ingen får gå dit. Haha, snacka om att vara fiffig att hitta på fanstyg. Jag försöker ofta ha med något evenemang när jag planerar mina resor. Inte bara åka dit och gå omkring och shoppa, äta gott, sitta på utflyktsbuss och kolla de vanligaste…
-
Vårkänning
Jag gick till postlådan här i kvällningen efter klockan sju. För första gången kände jag att nu har våren kommit även om snötäcket ännu är tjockt på sina ställen. Visserligen har det varit soligt och ganska skönt i solboet tidigare denna månad men det är på kvällarna när ljuset dröjer allt längre och det känns nästan lite ljumt i luften när kvällspromenaden spatseras som jag verkligen känner av vårens ankomst. Det är snart april och jag älskar de blå aprilkvällarna med vårens alla dofter och ljud. En föraning om detta ikväll. Ljudet ikväll var det vanliga byljudet, inte oljudet, en fridfull vårkväll. Någon maskin hördes långt borta, en lastbil brummade,…
-
Var finns den stora österbottniska emigrantromanen?
Jag har sedan i torsdags via Internet följt Littfest i Umeå, litteraturfestivalen för bokvänner och författare. Intressant på många sätt och vis men jag kan konstatera att så mycket intresse för detta evenemang har jag inte att jag skulle kosta på mig en resa till den riktiga Littfest när den sker nästa gång. Verkligt djupa diskussioner med författare och jag kunde ofta konstatera att de förmodligen skriver bättre än de talar och diskuterar. Men, det fanns ett par riktigt bra tillfällen som jag kanske kommer att berätta om i ett senare inlägg. – Egentligen passade denna form av Littfest mig riktigt bra. Littfest väckte en del tankar och en fråga…
-
Littfest i Umeå – jag deltar
Många är de evenemang som fått ställas in detta år som pandemin pågått. Konserter, utställningar, mässor, festivaler, resor och mycket annat. Inget har varit sig likt och detta fortsätter till synes utan ände. Det talas om ljuset i tunneln som också kan vara loket som kommer ångande. Det kan vara både ett och flera tåg som kommer innan vi ser det riktiga ljuset i tunneln. Ifjol ställdes Littfest i Umeå in. Littfest är en festival för litteratur och läsande med många programpunkter, diskussioner och händelser. Jag har själv aldrig deltagit trots att jag är intresserad av böcker och litteratur i olika former men i år gör jag slag i saken.…
-
Hedra eller hålla avtal?
Så är vi åter där med språkliga piruetter och nymodigheter. Det heter att man skall hedra sin fader och sin moder så att de inte behöver skämmas ögonen ur sig för en odåga till ättling. Man kan också hedra någon med sin närvaro till exempel på en begravning eller en födelsedagsfest. Det nya och för mig helt märkliga användandet av verbet hedra är att man hedrar ett avtal. Den som jag först hörde använda hedra i samband med ett avtal var Liberalernas ledare Nyamko Sabuni när hon sade man måste hedra januariöverenskommelsen där Liberalerna är en del av regeringssamarbetet med Socialdemokraterna. Vad då hedra? Hon menar väl respektera och hålla…
-
Min gamla hatt
Jag tyckte det var dags att något fräscha upp min presentation på bloggen (höger spalt) och Instagram varför jag installerade en ny bild för att visa hur jag ser ut i verkligheten. Dags att komma ut ur skåpet. Nåja, jag har blivit något flitigare att visa bilder på min ringa person även i inlägg men någon riktig närbild har jag inte dristat mig till tidigare. Det visade sig att min bloggkamera Sony RX100 med uppfällbar skärm var ett alldeles utmärkt verktyg för att ta selfies med. Den släpar jag med mig närhelst jag avlägsnar mig från bostället i hopp om att fånga den oväntade bilden. Släpa är kanske att överdriva…
-
Vem vill inte ha ett vykort?
Bilderna som visade reseminnen fick en hel del beröm och jovisst, de är inte alls illa. Jag är ganska nöjd med dem. Jag har massor med bilder som bara ligger och skräpar på hårddiskar och ibland behöver de luftas. Troligtvis har några visats tidigare på denna blogg men det har ni väl glömt? Jag fick en kommentar att bilderna skulle passa som vykort och visst är det så. Därför tänker jag skicka vykort (med någon av resebilderna) till de som kommenterat på bloggen den senaste tiden. Som en liten uppskattning. Problemet är att jag inte har adresser till alla och även om jag skulle kunna luska fram adresser så är…