Jeppo
Igår besökte jag Jeppo, en ort inte alls långt från mitt boställe. Först ut på pulsådern genom landskapet norrut efter att ha passerat tre broar som skiljer oss från fastlandet. Mörkt och svårt att se i Bruntes sken framåt. Men det gick även om sista biten också var både hal och spårig.
Annors har Jeppo tal om sig att vara mörk. Inget annorstädes är det lika mörkt som i Jeppo, sommar som vinter. Så mörkt att jag t.o.m. körde vilse en kort stund innan jag visades till rätt stig av en flanerande ung dam med hund. Köra vilse i Jeppo, skrattretande, kan någon tycka?
Det radiota gänget träffades för den årliga julpizzan just i Jeppo detta år. Åtta herrar samlades för att diskutera över en simpel pizza. Vad då, kan tyckas? Jo, radion och dess vågors utbredning och tillvaratagande. Jag orkar dock inte vidare förklara detta engagemang denna gång. Vi får återkomma vid tillfälle.
Pizzan var stor! Jag beställde en medium; den var enorm. Enorm och god! Men viss möda förmådde jag sluka den sista biten. De andra i gänget var mera förståndiga och valde en liten pizza. Jag tror de blev mätta med råge.
Efteråt besökte vi en boende i Jeppo, medlem i det radiota sällskapet naturligtvis, som bjöd på kaffebord och visade oss sitt château, en gammal byggnad som renoverats pietetsfullt. Här kan vi tala om herrgård även om presentationen var blygsam
Tänk så mycket som kan finnas i det som mörkast är! Ok, Jeppo har som rykte att vara mörkt. Jag vet inte varför och varifrån det ryktet kommer men det har ändå en viss prägel på ortens identitet. Trots det finns här god pizza, bra boende och framgångsrik industri.
Detta om det, min lilla utflykt i går kväll, till mörka Jeppo.
Du kanske också gillar
6 kommentarer
hasse
Det var någon präst som i tiderna tyckte synd om Jeppoborna som bodde långt från kyrkan i det andliga mörkret.
PJ
Ah, det var det mörkret det handlade om. Så här efteråt ser jag på kartan att att jag skulle skulle ha passerat kyrkan, som nu finns på plats, om jag fortsatt i min villfarelse i förrgår kväll. Så nu är Jeppo utrustad med både kyrka och pizzeria.
https://goo.gl/maps/KejyGEMsjLL2
Wesber
Jeppo har jag aldrig besökt men det såg riktigt fint ut när jag åkte efter vägen där på länken du la ut. Men det var en smal bilväg, såg ut som en cykelväg. Var det inte till Jeppo några män från byn brukade åka och jobba för 40-50 år sen på minkfarm eller minns jag fel. Kalaset som du skrev om för ett tag sen där du såg en som var lik min syster, var det ut i skärgården. I så fall kanske det var någon av våra kusiner på pappas sida, vissa av dom är en kopia av oss. Ett RIKTIGT GOTT NYTT ÅR till dig och alla andra från oss här i Dalom önskar vi er.
PJ
Länken är kanske inte helt representativ för Jeppo utan det var kyrkan jag ville visa. Ett annat ställe där bl.a. pizzerian finns ser det annorlunda ut. https://goo.gl/maps/26q1wRKQe7m
Kalaset gick av stapeln i Uppsala.
Tack det samma, Ett Gott Nytt År till dig och de dina.
Erik Forsling
Ja du P.J., jag vet i skrivande stund inte om du kommer att skriva något inlägg idag, eller om du kanske rentav redan har glidit in i ett hedonismens värmande nyårsfirande med släkt och vänner. Det kan jag inget veta om, men vad jag vet är att oavsett om du firar i ljus eller mörker, så vill jag önska dig Ett Gott Nytt År, och en god fortsättning.
Med tanke på din berättelse om byn som levde/lever? i mörker kan jag inte motstå nedanstående länk om folk som söker sig till mörkret, för att få uppleva ljuset. Ljuset av snö och en ombonad tomtetillvaro, men också norrskenet. Kanske lite extra relevant eftersom vi tidigare utbytt tankar om Tomtens existens och olika tomteland. Men jag som följt Lilla Selma och von Trippelhatts äventyr vet ju vem som nu är den äkta Tomten – och var riket egentligen ligger.
Extra relevant i sammanhanget är också att du brukar ta dig en roadtrip till Västerbotten ibland, om sommaren. Här är vi dock lite längre norrut, under en annan årstid – men programmet presenteras som en roadtrip.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/821588?programid=2702
PJ
Härligt språk de har där i Tornedalen. Det är inte alls förvånande att även de försöker dra nytta av tomteturismen och allt vad där tillhör. Själv skulle jag besöka Tornedalen på hösten när det är som vackrast med alla färger. Tomten är jag inte alls lika fascinerad av.
Abisko är ett ställe jag kommer att besöka någon gång i framtiden. Både när det är norrsken och på hösten. Vi får se när jag blir friherre på riktigt. Härligt där uppe i norr med fjäll och vildmark men norrsken har vi också här så det behöver vi resa för att se. Bara lite tålamod behövs.
Jag får också önska dig ett Gott Nytt År!