Just så! Jag är inte brydd! – Kvinnliga uttryck?
Jag har funderat på detta med språket igen. Det gör jag ofta.
En sak jag lagt märke till att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller användandet av vissa ord och uttryck och hur de låter här i Svenskfinland. Kvinnorna alltså, och i Helsingfors framför allt. Där har yngre och förmodligen akademiskt skolade kvinnor ofta en knarrande röst som malar på i jämt tempo ända till slutet på meningen där rösten går upp i tonläget för att liksom dö ut i sista stavelsen. Har ni lagt märke till det? I t.ex. radio- eller TV-program. Åtminstone jag får en känsla av att de är en smula blasé. Är detta någonting typiskt för Helsingfors-svenskar av kvinnligt kön eller inbillar jag mig?
Något som jag däremot helt säkert inte inbillar mig är användandet av uttrycken ”inte brydd” och ”just så”. Jag vill påstå att det är framför allt finlandssvenska kvinnor som använder de två formuleringarna. Jag har aldrig hört eller sett en man använda de uttrycken.
”Jag är inte brydd” brukar sister Jane säga och då menar hon att hon inte bryr sig och inget får henne att ändra sig. Ordet brydd finns förvisso i Svenska Akademins ordlista men betyder då förvirrad! Andra synonymer är villrådig, rådvill, förlägen, besvärad, handfallen, förbryllad, konfunderad, bortkommen, ställd, perplex, generad vilket jag också kan hålla med om. Alltså något helt annat än att inte bry sig.
Det som jag tycker är mest lustigt är uttrycket ”just så” som höjden av indignation. ”Just så” – vad var det jag sa! Uttrycket används ofta i sociala medier och jag menar att det är nästan enbart finlandssvenska kvinnor som använder uttrycket. Det må de göra; jag brukar tänka att där var det en som fick rätt! Åtminstone enligt eget huvud. – Rätta mig om jag har fel!
Till sist ett ofog som är vanligt förekommande i kungariket. Användandet av var, vart och varifrån. Senast idag läste jag på Facebook: ”Vart åker ni ifrån?” Här har hen lyckats få in vart och (var)ifrån i samma mening i betydelen: ”Varifrån åker ni?”.
Just så! Det heter ”Var är du?”, ”Vart åker du?” och ”Varifrån kommer du?” och inget annat.
Här har vi Ida Lundbergs snöskoter på museet på Österö. Hon var kvinnan som inte var brydd att ta sig fram både vinter som sommar långt ut till havs.
14 kommentarer
fritidsbloggenblog
Kanske de som har sina uttryck minst vet det själv.
Vart är du, som egentligen betyder var är du, har jag bara trott kommer från södra Finland, kanske jag har fel.
Många fyller också ut meningarna med, de häran och va sku ja sej.
PJ
Nja, detta med ”vart” är nog en plåga i framför allt Sverige, skulle jag säga. Fast de som säger så uppfattar det inte så utan helt naturligt. Här må jag domdera lite som språkpolis. 😉
Jo, det finns många uttryck och ord för att fylla ut mellan meningar och som tankepauser. Rent allmänt tycker jag det är mera förekommande i Svenskfinland än i Sverige. Själv hade jag ett tidvarv ordet ”va” som avslut på en mening. Mycket irriterande men det har jag lyckats vänja mig av med. Tror jag.
En som inte behöver hummande, stammande och satsutfyllnad är programledaren Kati Enkvist på Radio Vega Österbotten. Hon har tempo i sitt tal och man får en bra start på dagen bara av att lyssna på henne. Fart och fläkt och inte många tveksamheter där inte.
https://svenska.yle.fi/artikel/2013/11/06/kati-enkvist-dromde-om-att-bli-skjutjarnsjournalist
annepauline
Jag har haft en benägenhet att säga ”just så” vilket jag har fått en del konstiga blickar för här. Nu säger jag ”precis” i tid och otid och försöker verkligen vänja mig av med det. Ändå slinker det ur mig när jag minst anar. Att säga, eller skriva, vart istället för var blir jag helgalen på. Grrrr! Det är ungefär som att säga själv när det ska vara ensam. Men å andra sidan lär sig tydligen barnen ingenting i skolorna här nu för tiden så ännu fatalare språkfel lär det bli allt eftersom. Det är som med det mesta annat här: Ingen bryr sig.
PJ
Ha, ha, precis, det ordet använder jag också odrägligt ofta. Eller absolut! Jag tror de orden har kommit de senare åren allt mer i användning. På tal om ”just så”, har du lagt märke till om något manfolk använder den formuleringen? Jag kan inte påminna mig.
Och grrr… alla särskrivningar. Språkpolisen har fullt upp! 😉
Erik Forsling
Särskrivningar är odrägliga, eller snarare var. Nu får även vi gamlingar inse att de är legio – i såväl den ursprungliga som den nya betydelsen. Världen förändras, och även om särskrivningar är odrägliga så är det få modersmålstalare som inte förstår dem, om inte annat med ett lätt raljerande eller spefullt leende. De kan t.o.m. engagera fantasibaciller till vidare spridning. Språket är organiskt. Det växer enligt oanade regler.
PJ
Språket förändras ja, men allt behöver inte ske utan protest. Särskrivning anser jag är en språklig brist, inte en utveckling. Säger en som gärna dröjer sig kvar i det språkligt förgångna. he, he förgångna, använder en ungdom alls det ordet?
Erika
Det värsta ord som tillkom i vårt svenska språk är ”hen” det ärsta av dom alla, tror aldrig jag hört ett sådant idiotiskt ord i hela mitt liv. Varför i hela friden kan vi inte fortsätta säga hon/han eller, blir vi plötsligt utmattade av att säga det vi alltid gjort? Det du nämner har jag aldrig sagt, där jag ursprungligen kommer ifrån (Blekinge) säger vi …varifrån kommer du, var ska du åka osv. Ordet ”absolut ” precis” förekommer i var och varannan mening. Inte att förglömma resten av alla idiotiska ord som tillkommit som jag nästan får en propp i hjärnan av att höra i tid och otid. Orkar inte ens skriva ner dom. Trots att jag inte tillhör den yngre generationen och, om jag skulle gjort det, hade jag aldrig pratat på det viset som många av idag gör. Herre gud, väx upp och prata som folk människor. 🙂 Jag stör mig lite på att man antingen måste har ett Twitter, eller där du har din blogg eller så FB. Eftersom jag inte kan skriva in min egen blogglänk måste jag tillgår FB. Går det verkligen inte att ändra så alla kan kommentera hos dig oavsett bloggsajt?
PJ
Ja, hen är nytt och gillas inte av alla. I andra språk förekommer ändå denna variant. Jag tänker på finska som alltid har haft hän både för hon och han. De har inget han och hon. Först var jag också kritisk till hen men upptäckte att det var bekvämt i vissa lägen när jag skriver men jag använder inte hen av genusorsaker i allmänhet. För det mesta blir det ändå hon eller han.
När det gäller var och vart så tror jag det till stor del är en generationsfråga. Det är mest unga människor som använder vart felaktigt. Samtidigt förändras språket som allt annat här i världen. Vi pratar inte heller som de gjorde på 1800-talet.
Alla kan kommentera på min blogg. Det borde inte vara något problem. Däremot har jag en funktion i kraft som gör att jag granskar den första kommentaren någon gör och godkänner den sedan. Därefter är det fritt fram att kommentera utan moderering.
annepauline
Haha, nej, jag kan inte påminna mig jag hört någon man säga ”just så”. Däremot vet jag många män som börjar en mening med ” Nå, de häran”. Det är väldigt roligt och intressant med språk och språkbruk. Ja, särskrivningar är i en klass för sig, vissa kan bli väldigt roliga. Jag undrar om de alls har rättskrivning i skolorna nu för tiden, ungarna lär sig inte skrivstil eller att texta bokstäver heller. Alla förlitar sig enbart på att skriva på datorer. Ska någon i 17 – 18 års åldern texta sitt namn så kan de oftast inte.
PJ
Nå de häran, det var det jag ville ha bekräftat. Att manfolk inte säger ”just så”
Mycket av hur vi behandlar språket beror på hur mycket vi läser. Och då menar jag inte billiga deckare och kiosklitteratur utan klassiker och böcker av erkända författare. De har ett stort ordförråd och kan språkets regler så bra att de kan bryta mot dessa regler. Vara nyskapande.
Erika Fagerström
Vad jag menade med kommentera hos dig, har man WordPress, Twitter eller logga in via Facebook är det så långt ok. Något annat är inte möjligt. Alltså kan jag inte skriva in den blogglänk jag har och tro det ska skickas iväg, åhh nej. Det var så jag menade. Har ingen större lust att alltid logga in med FB, jag har en blogg och det är liksom den länken jag vill skriva in, inget annat. Förstår du vad jag vill komma med det här? 🙂
PJ
Nja, stämmer det? Jag menar att man inte behöver vara inloggad på WordPress, Twitter, FB eller något annat för att kommentera på min blogg. Första kommentaren är modererad men annars fritt fram.
Jag testade med att använda en helt annan webbläsare där jag inte är inloggad på någon tjänst överhuvudtaget och det fungerade hur bra som helst. Jag fyllde i de tre rader som krävs med epost adress, namnet på vad min blogg heter och i sista raden skrev jag in adressen till min blogg. Min testkommentar finns i inlägget om döstädandet,
Ingången för att kommentera finns uppe till vänster under inläggets titel. Lite nedanför finns datum för inlägget, kategori, nyckelord och sist kommentera (eller antalet kommentarer). Bara att klicka där och kommentera.
Erika
Nu har jag Opera som webbläsare, har nu testar Explorer. När jag håller musen utmed ikoner Twitter, FB och WordPress står följande. Logga in för att använda uppgifter från en av dessa konton. Med andra ord något annat är inte möjligt, tror mig jag har försökt. Har ny dator och har inte laddat ner Firefoxen men förmodar det är samma med den. Fyll i dina uppgifter nedan eller klickar på en ikon för att logga in. Som sagt jag har försökt med allt, det enda som lyckats med är FB inloggning. Förstår inte hur du lyckades med det du skrev. Ofta kommer det upp, adress för lång. Gissa om man kan bli galen för mindre. 🙁
PJ
Ah, nu ser jag vad du menar. Det är efter att du skrivit färdigt din kommentar och skall gå vidare. Strunta i dessa ikoner och fylla bara i raderna under, Jag antar att du kan se dessa tre rader (?)